Start

Pojkvännen lockade med Sara Ljung i föreningslivet: ”Ungdomsföreningen ger nya vänner och mening i tillvaron”

Många uppfattar ungdomsföreningsverksamhet som något ålderdomligt. Det här var inget som skrämde Sara Ljung, 22, som axlade ordförandeskapet i Replot UF som tonåring.

En person står framför en trävägg, klädd i en grå fleecetröja med svart dragkedja och texten "Sara".
Sara Ljung har varit med i Replot UF sedan hon var 15 år. De fyra senaste åren har hon varit ordförande i föreningen. Bild: Sara Ljung / privat.

Föreningsverksamheten har funnits med i Sara Ljungs liv sedan barnsben. Hon var tidigt medlem bland annat i fotbolls-, idrotts-, hund-, jakt- och teaterföreningar. Däremot hade hon inga starka band till just ungdomsföreningsverksamhet.

Det var Ljungs pojkvän som bjöd in henne till ett av Replot UF:s evenemang för sju år sedan. Den roliga verksamheten i kombination med nya vänner fick Ljung att som 15-åring gå med i styrelsen som ungdomsrepresentant.

– Till en början kändes det lite läskigt när alla var äldre än jag. Men det har nog aldrig varit ett problem. Olika åldrar ger bredare perspektiv, säger Ljung.

Efter ett år som ungdomsrepresentant blev hon vald till suppleant, sedan viceordförande och slutligen ordförande. Nu är det är fjärde året Sara Ljung rår om ordförandeklubban i föreningen.

 En vacker sommardag vid en röd byggnad med torn, omgiven av grönska och klarblå himmel.
De senaste sju åren har Replot UF:s föreningshus genomgått en totalrenovering. Nästan allt gjordes med hjälp av talkokrafter. Det blev bland annat bergvärme, tilläggsisolering, reparation av taket och målning av fasaden. Bild: Replot UF.

”Vi är nog ganska unga”

Sara Ljung stöter rätt ofta på ungdomar som aldrig har hört om ungdomsföreningsverksamhet och som saknar vetskap om föreningslivet överlag. Många tror att det är något äldre vuxna sysslar med. Den här villfarelsen vill Ljung gärna råda bot på.

– I Replot UF är styrelsemedlemmarna mellan 14–34 år, så vi är nog ganska unga ändå.

Som ordförande sköter Sara Ljung mejlkorrespondens, förbereder föredragningslistor inför möten, är i kontakt med personer som vill hyra föreningslokalen, har koll på ungdomsrummet i föreningshuset, planerar evenemang och söker bidrag. Allt görs på frivillig basis och med talkoanda.

– Visst finns det knepiga saker också. Inte är det helt lätt att ansöka om bidrag till exempel, man måste ju ha lite koll. Men det är inget man slänger på någon, utan man lär sig vartefter.

Det är meningsfullt att känna sig behövd

Sara Ljung

Laxsoppa och limpa

Mycket av verksamheten i ungdomsföreningen går ut på att ordna de olika evenemangen under årets lopp. Förutom loppis, påskfest och halloweendisko för barnen, ordnar föreningen en årligt återkommande byafest för byborna och talkofest för alla som deltagit i föreningens talkoverksamhet under året.

Det största, populäraste och mest arbetsdryga evenemanget under året är det som går under namnet Sim & Rodd. Under dagen tävlas det bland annat i luftgevärsskytte, stock-, stövel- och pilkastning och förstås i simning och rodd.

En stor grupp människor har samlats för att titta på en aktivitet vid vattnet. En person står redo att hoppa från ett hoppställning.
Evenemanget Sim & Rodd går av stapeln samma veckoslut varje sommar. I år samlas bybor och andra för tävlingar och samvaro 12.7. Bild: Replot UF.

Under evenemanget serveras det traditionsenligt laxsoppa, limpa och bulle. Det anrika evenemanget, som lockar kring 600 människor från när och fjärran till Replot hamn varje sommar, kräver mycket arbete och talkoanda av föreningsmedlemmarna.

– Ungdomarna med sina traktorer kör ner grejer till stranden. Andra kokar laxsoppan och bakar. Barnen hjälper med att skala pappret från buljongtärningarna och så vidare. Alla behövs för att ro i land evenemanget, säger Ljung.

Nya krafter behövs

Verksamheten i Replot UF har långa anor som sträcker sig till år 1913, då man på nykterhetsföreningens årsmöte fattade beslutet om att starta en ungdomsförening i trakten.

De första ungdomsföreningarna i Finland grundades i slutet av 1800-talet och målet var att åstadkomma en förbättring i ungdomars fritidsvanor och samtidigt verka för ökad folkbildning.

Man grundade sångkörer och folkdanslag, spelade teater och ägnade sig åt motion och hembygdsarbete. Mycket av det här ligger fortfarande som grund för verksamheten, även om den kan se väldigt olika ut i olika föreningar.

En grupp människor står vid vattnet och tittar på en träbåt som har halvt välts upp på land. I bakgrunden syns ett fordon med texten "KO4" på sidan.
Evenemanget Sim & Rodd började i tiderna som en soppdag för byborna. Lite senare kom tävlingar av olika slag med i bilden. Bild: Herbert Linden.

Sara Ljung anser att ungdomsföreningsverksamheten är extra viktig på landsbygden och mindre orter.

– Det är viktigt att det ordnas saker här i byn så att man inte måste fara in till centrum varje gång man vill göra något. Verksamheten är också viktig för byaandan och ett bra sätt att upprätthålla gemenskapen och kontakten mellan generationerna.

Det behövs ständigt nya krafter för att verksamheten i föreningen ska hållas vid liv. Därför försöker man särskilt locka barn och unga som kan föra traditionerna vidare.

Sara Ljung önskar att folk inte bara skulle förvänta sig att allt rullar på, utan modigt erbjuda sin insats. Det är mödan värt, anser hon.

– Det är väldigt meningsfullt att känna sig behövd och att via sin egen aktivitet kunna ge tillbaka till samhället.

Är du aktiv i en ungdomsförening? Hur ser verksamheten ut? Vad kräver engagemanget och vad ger det dig?

I Vega Lördag 5.4 mellan 9.03–11.00 sätter Kike Bertell fingret på ungdomsföreningen och vill höra om din förening, dina erfarenheter och tankar.

Skriv din berättelse i kommentarsfältet nedan.

Formuläret är stängt! Tack till alla som deltog!