Potatisodlarna skalar upp – klimatförändringen kan leda till ökad export

Potatisodlarna tror starkt på finländsk potatis och investerar nio miljoner i ny fabrik i Jeppo. I fortsättningen krävs det certifiering på både kvalitet och miljö.

En man håller i en potatis i ett lager med staplade trälådor.
Markus Jussila vet berätta att grön belysning motverkar att potatisen blir grön. Bild: Mårten Wallendahl / Yle

I den stora lagerhallen står trälådorna i långa rader. Tio miljoner kilo potatis finns lagrat, i väntan på processering. Potatisen ska skalas, kokas, skivas eller tärnas och sedan förpackas för transport till storkök och resturanger runt om i landet. 50 000 kilo färdiga produkter lämnar produktionen.

– Det motsvarar 300 000 finländares dagskonsumtion av potatis, om man räknar med att vi äter cirka 150 gram potatis per person och dag, säger Markus Jussila, som är vd för Jeppo potatis.

Han ser att man med dagens faciliteter inte helt kunnat processa så mycket potatis som det skulle funnits marknad för, varför man nu skalar upp. Jeppo potatis plöjer ner nio miljoner euro i en ny hall med en ny produktionslinje som väntas står klar i tid för höstens skörd.

– Vi bygger ut våldsamt. Det förbättrar kapaciteten, då vi haft det läget att vi inte kunnat svara på efterfrågan. Så det ger oss möjligt att bättre svara på kundernas behov, säger Markus Jussila.

När produktionskapaciteten ökar, ökar också behovet på råvara.

– Vi blir också effektivare då vi bygger ut, men på sikt kommer vi nog att ha behov av mera potatis. Största delen av råvaran kommer ju från närområdet, och så kommer det nog att vara i fortsättningen också, säger Jussila.

En man står i en trappa med en skylt med texten "Det är ingen rikedom att ha potatis, men en stor fattigdom att vara utan".
En ny produktionslinje ska stå klar i höst, vilket möjliggör högre kapacitet men kräver också flera råvaruproducenter, säger Markus Jussila. Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Potatis kan bli större exportvara

Även om finländsk matkultur ändrat en hel del genom decennierna, ser både odlare och processindustrin att det finns ett fortsatt intresse för potatisen i Finland.

– Konsumtionen är ganska stabil. Olika trender inom livsmedel påverkar i viss mån. Men största utmaningen är att skördarna varierar från år till år. Klimatförändringar och extremväder påverkar mera, säger Jussila.

Vädrets makter rår man inte på, men just det förädrade klimatet kan på sikt försämra odlingsmöjligheterna på sydligare breddgrader och i stället öka efterfrågan på finländsk potatis.

– Det finns tecken att intresset för Finland är på stigande till följd av klimatutmaningarna i mellersta Europa. Så, jag tror framtiden ser ljusare ut än vad kanske många inser, säger Jussila.

Både inom processindustrin och på potatisåkrarna hoppas man på en bra säsong. Den milda vintern och den varma våren kan bädda för en tidig säsong med nypotatis tidigare än vanligt.

Eventuellt kommer det att finnas inhemsk nypotatis till skolavslutningen, förutsatt att väderbakslag inte äventyrar skörden.

En person står vid en traktor på en byggarbetsplats, iklädd arbetskläder.
Potatisätandet har ökat igen, vilket bådar gott för Jeppo potatis nya anläggning i bakgrunden, säger Sören Lavast som är potatisodlare i tredje generation. Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Sören Lavast är potatisodlare i tredje generation och styrelseordförande för Jeppo potatis. Han ser att förutsättningarna för produktionen är hyfsade, även om branschen inte är någon guldgruva.

– Kilopriset är inte så högt, men alternativen är inte så många heller. Men okej, man lever ju på det, fast det är ju mycket risktagande, säger Lavast.

Nya certifikat medför extrajobb

Han säger potatiskonsumtionen upplevde en dipp till följd av tal om att potatis vore ohälsosamt, men nu anser han att de nya näringsrekomendationerna främjar potatisätandet.

– Det varierar och har gått ner betydligt, vi var ju under 50 här emellan, men kanske på 50 kilo plus igen per person, säger Lavast.

Inför den annalkande säsongen har det varit mycket nytt att bita i för odlarna. Nya certifikat som omfattar både kvalitet och miljö krävs av marknaden och storkunderna – så branschen får rätta sig efter de nya reglerna. För potatisaktörerna innebär det en mängd ny byråkrati, men för slutkunden sker inget större.

– Vi kommer att ha skriftlig dokumentation på allt, från jord till bord. Men själva odlingen tror jag inte ändrar så mycket, helt praktiskt.

Lavast tror ändå inte att certifikaten kommer att göra potatisen dyrare, men för odlarna kan den vara en avgörande faktor huruvida man alls får sålt sin potatis till storkunderna.

– Vi har inte blivit lovade mer ersättning i detta skede men kanske vi har en bonus när vi ska sälja, att vi har en en produkt som är certifierad, säger Lavast.

En man står i ett lager som är belyst med grönt ljus, omgiven av staplade trälårar.
Tio miljoner kilo potatis lagras i den nya hallen. Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Du kan diskutera potatis i kommentarsfältet nedan.