Petteri Orpos (Saml) regering har avslutat sin halvtidsöversyn och fattat en rad nya beslut om hur pengarna ska fördelas under de kommande åren.
Fokus har legat på tillväxtåtgärder, men samtidigt finns det en lång lista på nya sparåtgärder.
Vi sammanfattar de viktigaste nya besluten.
1. Skattelättnader
Regeringen har beslutat om en rad skatteminskningar som gäller löntagare i alla löneklasser, samt företag.
– Vi sänker skatten på arbete med 960 miljoner år 2026 och 125 miljoner år 2027, sa undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) på regeringens presskonferens sent på onsdagskvällen.
- Inkomstskatten
Regeringen sänker skatten på arbete för låg- och medelinkomsttagare och prislappen blir en dryg miljard euro.
Kostnaden för den skattelättnaden blir enligt regeringens uträkningar 525 miljoner euro år 2026 och 650 miljoner euro från och med år 2027.
- Marginalskatten
Också marginalskatten, alltså den skattesats som betalas på den sista intjänade euron av din inkomst, ska sjunka till 52 procent.
Regeringen går på samma gång in för att låta bli att indexjustera inkomstskattesatsen för de inkomstnivåer som omfattas av de högre marginalskatterna.
Den sammanlagda inverkan av de här skattelättnaderna uppges bli 335 miljoner euro från och med år 2026.
Skattesänkningen gynnar dem som tjänar mest. I nuläget kan den totala marginalskatten för höginkomsttagare i Finland uppgå till cirka 55 till 60 procent.
- Samfundsskatten
Regeringen sänker den samfundsskatt som företag betalar på sin vinst från 20 till 18 procent från och med början av år 2027.
Skattelättnaden väntas ha en prislapp på 830 miljoner euro.
Avsikten är att få företag att anställa flera och att investera mera. På det här sättet ökar statens skatteintäkter på längre sikt.
Liknande beslut fattades för tio år sedan under Jyrki Katainens (Saml) regering, som sänkte samfundsskatten två gånger, först till 24 procent och sedan till 20 procent.
Finansministeriet säger att det inte finns någon forskning som pekar på att en sänkning av samfundsskatten skulle ha haft önskad effekt, snarare tvärtom.
De hänvisar till forskning som visar att det är ineffektivt att sänka samfundsskatten och skatten på vinstutdelningen för alla företag, för det här stimulerar bara vissa företag till att investera mera.
- Mervärdesskatten på livsmedel
Den sänkta momssatsen sänks från nuvarande 14 procent till 13,5 procent från och med år 2026, vilket väntas kosta 145 miljoner euro.
Varor som omfattas av den lägre momssatsen är bland annat livsmedel och mediciner.
Den allmänna mervärdesskattesatsen, som regeringen höjde förra året, förblir 25,5 procent.
- Arvsskatten
I framtiden får man ärva 30 000 euro utan att tvingas betala skatt för arvet. I nuläget går gränsen vid 20 000 euro.
Arvsskatten slopas alltså inte, trots att Samlingspartiet och SFP har talat om det och en sådan åtgärd nämndes i Risto Murtos rapport, som regeringen uppger att ha legat som grund för flera av besluten.
Utöver höjningen av skattegränsen för arv sänker regeringen den ränta en arvtagare behöver betala under den period som arvsskatten betalas, vilket beräknas kosta kring 20 miljoner euro på årsnivå.
2. Övriga utgifter
- Försvaret
Statsminister Petteri Orpo hade redan tidigare meddelat att regeringen ser försvarsindustrin som en tillväxtmotor för Finland.
I enlighet med det finanspolitiska ministerutskottets riktlinjer höjer regeringen försvarsutgifterna till minst tre procent av bruttonationalprodukten till år 2029.
Det innebär att Finlands försvarsutgifter kommer att stiga med 3,6 miljarder euro under de närmaste fyra åren.
- Trafik
Regeringen tryggar landskapsflygen till och med början av år 2028.
Det innebär att flygtrafiken mellan Helsingfors å ena sidan och Karleby–Jakobstad, Kemi–Torneå, Kajana, Jyväskylä, Joensuu och Nyslott ska fortsätta.
Däremot fattades inget beslut om västbanan i samband med halvtidsöversynen, varken för eller emot.
3. Sparåtgärder
Åren 2026–2029 är budgetunderskottet i genomsnitt 11,3 miljarder euro per år, konstaterar regeringen.
Finlands statsskuld väntas vara ungefär 191 miljarder euro i slutet av år 2026, vilket är cirka 64 procent av bnp. Statsskulden ökar med kring 43 miljarder euro under perioden 2026–2029.
För att finansiera sina omfattande skattelättnader presenterade regeringen också åtgärder för att täppa hålen i statskassan, alltså i praktiken nya sparåtgärder och skattehöjningar.
- Inga skattelättnader för att vara medlem i facket
Regeringen har bestämt att slopa rätten till skatteavdrag för medlemsavgifter i fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Beslutet väckte stark kritik redan på förhand. Enligt Jarkko Eloranta, ordförande för Finlands fackförbunds centralförbund, kommer det här på sikt att försämra arbetstagarnas möjligheter att förhandla om löneförhöjningar och bättre arbetsvillkor.
Enligt regeringen ökar beslutet skatteintäkterna med sammanlagt 190 miljoner euro.
- Statsförvaltningen
Inom statsförvaltningen tänker sig regeringen att man kan spara ytterligare 130 miljoner euro genom effektivisering, AI och digitalisering. Hur det här konkret ska se ut fattar regeringspartierna beslut om i juni i år.
Ministrarnas arvoden sjunker med fem procent från början av nästa år.
- Kommunernas statsandelar
Kommunernas statsandelar bantas med cirka 2 procent eller 75 miljoner euro.
- Arbetsrum och cykelförmån
Skatteavdraget för arbetsrum för personer som arbetar hemifrån slopas, liksom också den skattefria cykelförmånen. De här åtgärderna beräknas ge skatteintäkter på 70 miljoner euro på 2026 års nivå.
- Biståndet
Det blir nya nedskärningar i utvecklingsbiståndet till ett värde av 50 miljoner euro per år, men den besparingen ska inte drabba inhemska biståndsorganisationer, heter det.
Regeringen har redan tidigare minskat finansieringen av utvecklingssamarbetet med över en miljard euro.
Det humanitära stödet till Ukraina ska däremot ökas med 10 miljoner euro per år, heter det i regeringens beslut.
Från och med 2026 vill regeringen också satsa 10 miljoner mer per år på humanitär katastrofhjälp.
- Gruvskatten
Regeringen Marin införde en 0,6 procents skatt på gruvmineraler som trädde i kraft 2024. Intäkterna delas ut till de kommuner där gruvdriften sker.
Skattesatsen är mycket låg i internationell jämförelse. Regeringen Orpo beslöt redan i regeringsförhandlingarna att gruvskatten ska höjas i samband halvtidsöversynen med 15 miljoner euro från och med 2026.
Finansminister Riikka Purra (Sannf) meddelade på onsdagen att skatten på gruvmineraler skärps, men några detaljer presenterades inte.