Regeringen Orpos besked att skära 65 miljoner euro i basfinansieringen för högskolorna väcker bestörtning bland studentkårer. Helsingfors universitets studentkår (HUS) har publicerat ett ställningstagande där de ifrågasätter beslutet.
– Det är oroande och motsägelsefullt med tanke på att regeringens mål är att höja utbildningsnivån, säger Petra Pulli till Svenska Yle.
Pulli, som är styrelseordförande för HUS, säger att de är på samma linje som regeringen i frågan om att kunnandet i landet måste bli bättre. Men skär man ner på basfinansieringen, kommer kvaliteten på utbildningen enligt henne utan tvekan att lida.
– Det innebär att de som utexamineras inte har samma kunskapsnivå som tidigare, säger hon.
Pulli anser att regeringens planer på att öka studieplatser med 100 miljoner euro inte är en långsiktig lösning.
– Sådana här engångsinsatser leder inte till att kunskapsnivån höjs. Vi kan inte upprätthålla nivån och kvaliteten på utbildningen på lång sikt.
Hon säger att antalet studenter har blivit fler i förhållande till personalen, vilket leder till att man i framtiden måste utbilda ännu fler med mindre finansiering.
Också tidigare nedskärningar som riktats mot högskolor och studerande syns.
– Studenternas möjlighet att fokusera på studier försämras ju mer de måste oroa sig för sin egen ekonomi.
Enligt Pulli behövs det mer information om regeringens planer, eftersom det är oklart hur nedskärningarna exakt ska genomföras. Men HUS kommer att ha en fortsatt aktiv diskussion med beslutsfattarna för att få dem att ändra sig.
– Att investera i utbildning är en investering som betalar sig tillbaka, understryker Pulli.
SHS ordförande: Risk att man drar in på stödtjänster för studerande
Alma Portin, ordförande för Hankens studentkår SHS, är besviken på att regeringen inte höll sina löften om att inte röra utbildningen.
– Jag förstår att man måste balansera statsfinanserna, men det är synd att högskolorna och utbildningen nu tar en smäll, trots att man innan valet lovade att det inte skulle ske.
Portin är orolig över vad som händer om man ökar på studieplatserna och samtidigt gör nedskärningar i basfinansieringen.
– Antagligen betyder det mindre finansiering per student. Det medför en risk att utbildningen blir sämre och lärarna har mindre tid för varje student.
Hon är rädd för att det blir ännu mer press på studenter, ifall man väljer att skära ned i stödtjänster.
– Om man till exempel behöver studievägledning eller studiecoachning så kan det hända att det blir svårare att få indivuduellt stöd.