I programmet Lite klokare i Yle Vega pratar vi om granntvister onsdagen den 7 maj 2025. Du kan ställa en fråga till fastighetsjuristen Marina Furuhjelm via frågeformuläret längst nere i artikeln.
I höghus handlar granntvister vanligtvis om störande ljud, användning av gemensamma utrymmen eller om det beslutsfattande organet för fastigheten som har fattat ett beslut som man inte gillar.
I radhus och egnahemshus handlar det oftast om gränser, staket, buskar, träd, servitut och privatvägar.
Det berättar Jens Gellin som har sysslat med medling i bland annat granntvister i nästan 25 år. Han har jobbat för Centret för grannskapsmedling och är numera frilans och pensionär.
– I granntvister skapar vi egna narrativ i våra huvuden om vad grannen tänker och vilka hens intressen är, säger han.
”En medlare borde kontaktas allra först”
Jens Gellins råd nummer ett är att så tidigt som möjligt ta upp saken till diskussion om du upptäcker att grannens beteende på något sätt förändras mot dig eller om något tydligt gnager er grannar emellan.
– Man är snabb att kontakta disponenten och polisen men jag anser att en medlare borde kontaktas allra först. Då är chansen störst att man kommer till ett bestående resultat.
Som det är nu brukar medlaren komma med i bilden som sista alternativ då disponenten, husbolagets styrelse eller polisen står maktlösa och inget bestående resultat har nåtts.
Vad är medling?
En medling går ut på att medlaren först har varsitt enskilt möte med de två olika parterna. Där går de igenom vad tvisten handlar om. Då gör medlaren bland annat klart att hen inte tar någonderas parti och att de två parterna tar beslut, inte medlaren.
– Det svåraste i en medling är att få grälande parter att träffas. De brukar ha en mängd orsaker och ursäkter att det inte går, säger Jens Gellin.
Men då de väl träffas brukar en enda medlingsträff räcka för att komma fram till ett beslut om hur livet som grannar ska fortsätta.
I och med de enskilda samtalen, som förts innan den gemensamma träffen, har de kunnat fundera vilka frågor de är beredda att hitta en väg framåt tillsammans.
Gellin försöker under själva mötet anta en biroll och bara styra samtalet så att det går mot en lösning. Dessutom kan det handla om att balansera diskussionen ifall den ena är verbalt begåvad och försöker ”köra över” medan den andra är mer tystlåten.
– I ett gemensamt samtal brukar jag alltid först ge ordet till den som är pratsammast och som vill avbryta andra. Då får hen vädra sina känslor med en gång, säger Gellin.
Många mår dåligt av granntvister
De svåraste tvister att lösa är de som pågått i flera år eller då personerna kanske inte socialt är så kompetenta att de kan behandla sina egna konflikter eller där det finns svårigheter att förstå andra människor, säger Jens Gellin. Om någondera traumatiserats under processen blir det också svårare att hitta en lösning.
För Gellin är varje medling unik även om det kan handla om ungefär samma sak som han medlat om tidigare. Många saker inverkar: hur länge tvisten hållit på, om myndigheter varit involverade, personerna och deras bakgrund, i vilket skede medlaren kopplats in.
Granntvister inverkar starkt på de flesta av oss och många mår riktigt dåligt. Folk berättar om gamla trauman som kommit upp på nytt via en granntvist, om sömnlöshet, arbetslöshet, trauman och till och med allvarliga sjukdomar som uppkommit eller förnyats.
Många känner att en granntvist kommer nära i och med att det handlar om ens hem, och få vill flytta bort. Ofta känns bostaden, huset eller tomten som en del av vår identitet.
Hellre medling än rättstvist
Jens Gellin säger att en rättegång kan kosta tiotusentals euro, en medling är markant billigare. Dessutom handlar medling om att komma fram till ett gemensamt beslut mellan parterna, vilket mer sannolikt leder till ett grannförhållande som är lättare att leva med.
Speciellt glad är Gellin över lyckade grannskapsmedlingar där barn varit involverade.
Han säger att barn lider av att höra sina föräldrar prata illa om grannarna och har svårt att handskas med problematiken. Granntvister där barn finns med kan leda till att barnen börjar reta grannens barn för att de fått budskapet hemma av föräldrarna att det är något fel på grannarna.
Finns det fall av granntvister där man inte kan tillämpa medling?
– Bara om parterna vägrar medla, säger Jens Gellin. I övrigt anser jag att det går att medla om allt.
