Nya siffror från Statistikcentralen visar att finländare förväntas leva längre än någonsin tidigare. Den preliminära förväntade livslängden för nyfödda var 79,6 år för pojkar och 84,8 år för flickor 2024.
Den förväntade livslängden steg för pojkar med 0,7 år och för flickor med 0,6 år jämfört med år 2023.
Professor emeritus Sakari Suominen vid Åbo universitet är expert på folkhälsa och han pekar på flera faktorer som bidrar till finländarnas ökade livslängd.
– Vissa mycket traditionella hälsorisker har hela tiden minskat. Det innefattar minskad exponering för riskfaktorer som tidigare har varit vanliga, som till exempel rökning, vilket har lett till en generell förbättring av folkhälsan.
Hälsovården spelar också en avgörande roll. Suominen pekar på att finländarnas livslängd har ökat tack vare avancerad sjukvård.
– Vi har ett vårdsystem som garanterar relativt utvecklad vård till alla som behöver den.
Tidigare forskning visar att statistiken skiljer sig en aning för finlandssvenskarnas del när det kommer till förväntad livslängd. Svenskspråkiga män beräknas leva i medeltal två och ett halvt år längre än finskspråkiga män och för kvinnor är skillnaden cirka ett år till fördel för svenskspråkiga kvinnor.
Flera förklaringar till att finlandssvenskarna lever längre och är friskare
Suominen själv har länge forskat i hälsoskillnader mellan språkgrupperna. De bakomliggande orsakerna till hälsoskillnaderna är mångfacetterade och ofta små, påpekar Suominen.
Trots det visar olika mätare att finlandssvenskar systematiskt är friskare.
– Det handlar om små, men ändå konsekventa skillnader som alltid är till finlandssvenskarnas fördel.
Skillnaderna märks särskilt bland finlandssvenska män, som har lägre dödlighet och mindre risk för arbetsoförmåga.
Tidigare forskning med data från gångna decennier visar att finlandssvenskar har vissa levnadsvanor som kan bidra till en längre livslängd. Rökning är mindre vanligt bland finlandssvenskar, och alkoholkulturen skiljer sig från den finskspråkiga.
– Fastän den totala konsumtionen är ungefär lika mellan språkgrupperna så verkar man dricka mindre per gång på den finlandssvenska sidan och kanske mera socialt inriktat.
De här små skillnaderna i levnadsvanor kan ha en kumulativ effekt på hälsan över tid.
En annan viktig aspekt är hur människor upplever sin egen hälsa. Forskning visar att finlandssvenskar i flera studier upplever sin hälsa som bättre än finskspråkiga, och det har visat sig ha en koppling till längre livslängd.
– De som upplever sitt hälsotillstånd som bra har en konstaterad längre livslängd än de som upplever sin hälsa som medelmåttig eller dålig fastän man beaktade inverkan av kända sjukdomar, förklarar Suominen.
Ärftliga faktorer och boendemiljö kan bidra till hälsoskillnader
Historiska socioekonomiska skillnader kan också ha en långvarig effekt på hälsan. Även om finlandssvenskar inte är betydligt mer förmögna idag, kan tidigare förmögenhet och status ha påverkat hälsa genom så kallade epigenetiska mekanismer. Epigenetik handlar om hur miljön och våra vanor kan påverka hur våra gener blir lästa i vår kropp utan att förändra själva generna.
– Det är en möjlighet att den tidigare socioekonomiska verkligheten fortfarande återspeglas i små hälsoskillnader, säger Suominen, även om han betonar att det handlar om spekulationer.
Geografiskt bor finlandssvenskar främst vid kusten och i södra Finland, i områden där den allmänna hälsan är bättre jämfört med östra och norra Finland.
– Generellt lever finlandssvenskar i regioner där hälsotillståndet är bättre, konstaterar Suominen.
Den geografiska distributionen kan delvis förklara varför finlandssvenskar har lägre dödlighet och bättre hälsa. I södra och västra Finland finns mindre förekomst av sjukdomar som hjärtinfarkt jämfört med östra och norra delar av landet.
Kulturens hälsofrämjande potential
Suominen är särskilt intresserad av den finlandssvenska kulturens hälsofrämjande potential. Han spekulerar att det kan finnas kulturella mekanismer som gör det enklare för individer att leva hälsosamt utan att direkt fokusera på hälsa.
– Det tycks finnas något i den finlandssvenska kulturen som är på något sätt hälsofrämjande.
Han ser det här som en möjlighet för hela samhället att lära sig från och implementera liknande mekanismer för att förbättra folkhälsan generellt.
Suominen betonar vikten av vidare forskning för att förstå de här skillnaderna bättre.
– Att ingå i en kultur som i sig är hälsofrämjande är kanske ett bra sätt att närma sig den här problematiken. Vi alla vet vad vi borde göra för vår hälsa, men en inkluderande och hälsofrämjande kultur kunde vara svaret på hur vi faktiskt får det gjort.