Efter att ha vunnit junior-VM år 2014 förväntades Miika Kirmula stiga in världseliten också på seniornivå. Men ökad träningsmängd ledde till skador och flera år spolierades.
Alla motgångar började tära på självförtroendet och skapade en mental spärr. I sitt huvud målade han upp skador och misslyckanden i tävlingar som skräckscenarier.
– Varje motgång kändes som jordens undergång och jag hade svårt att skaka av mig tankarna, säger Kirmula i Sportliv.
Efter flera år av motgångar vände skutan till slut. År 2019 blev det en VM-medalj i stafett. Åren 2023 och 2024 kom ett par till. Och i fjol knep han äntligen också den första individuella medaljen, ett EM-brons på långdistans.
I och med framgången har inställningen till det egna idrottandet ändrats.
– Jag tar inte alla motgångar så hårt mera och har godkänt faktum att skador hör till idrotten.
Hustrun Marika Teini, också hon stortävlingsmedaljör i orientering, menar att Kirmula nuförtiden är mer balanserad.
– Han kan vara mer avslappnad även om han fortfarande filar på allt in i minsta detalj. Nu klarar han av att njuta av idrotten i stället för att den stressar honom.
Se Sportlivs minidokumentär om Miika Kirmula på Yle Arenan eller genom att klicka på artikelns huvudbild.