Raseborg behöver mera resurser för att hålla invasiva arter borta

Det krävs mycket arbete att få bort invasiva arter. Om man inte har resurser till det så kan allt arbete vara förgäves.

Mördarsnigeln kallades tidigare för spansk skogssnigel.

Miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg har diskuterat hur staden bekämpade invasiva arter i fjol. Nämnden konstaterar att den främsta utmaningen är brist på resurser.

Invasiva arter betyder växter, djur eller andra organismer som människor avsiktligt eller av misstag spridit till nya områden. Arterna har sedan spritt sig och konkurrerar ut de inhemska växterna.

Mantukimalainen apilankukalla.
När invasiva arter konkurrerar ut inhemska arter, leder det till att pollinerare inte hittar de växter som de behöver. Bild: Mikko Kuussaari

Det kräver mycket arbete under flera år för att få bort invasiva arter. Det här i sin tur betyder att flera personer är bundna till arbetet, men resursbrist kan i värsta fall leda till att det arbete som påbörjats inte avslutas. Då går allt arbete förlorat, konstaterar nämnden.

Nämnden anser att Raseborgs stad borde se till att det finns resurser som är permanenta för att man ska få bort de invasiva arterna. Nu sköts allt i mån av möjlighet vid sidan av annat arbete eller i enskilda projekt som är tidsbundna.

Raseborgs stad har sedan 2022 en strategi för att bekämpa invasiva arter på stadens marker.

Raseborg har kämpat med invasiva arter

Staden har i flera år samarbetat med Finlands naturskyddsförbund. De har bland annat bekämpat jättebalsamin i Flyets naturskyddsområde intill stadshuset. 2024 användes 304 personarbetsdagar för att bekämpa arterna på ett 11,5 hektar stort område. Staden har också slagit ett ängsområde i närheten för att motverka spridningen av invasiva arter.

Stadens eget bekämpningsarbete har huvudsakligen utförts av enheten för grön- och vattenområden som en del av deras ordinarie arbetsuppgifter. Bekämpningen har mest handlat om att gräva bort vresrosor från grönområdesplanteringar och att bekämpa enskilda bestånd av jättesliden.

Jättebalsamin har också bekämpats på Estholmen intill den nya friluftsleden.

Raseborgs stad har även erbjudit invånarna snigelsoptunnor som finns utplacerade på olika platser runtom i Raseborg. Hit kan man lägga avlivade mördarsniglar. Soptunnorna har dubbla påsar och töms en gång i veckan.

Växten jättebalsamin i en skog.
Den invasiva arten jättebalsamin är en av de arter som Raseborgs stad har försökt bekämpa. Bild: Mikko Koski / Yle

Dessutom har staden prövat mobilapplikationen Crowdsorsa där användarna bekämpar invasiva arter inom bestämda områden och får en ekonomisk ersättning för sitt arbete. I det här fallet gällde det jättebalsamin. Försöket fortsätter också 2025.

Invånarna har också kunnat låna fällor av staden för att fånga mårdhundar. Staden har inte haft resurser att sköta fällorna, utan de måste skötas av den som lånar fällan.

Miljö- och byggnadsnämnden konstaterade på sitt möte den 23 april att det behövs en diskussion om de ytterligare resurser och nya metoder som behövs för att bekämpa främmande arter. Det måste diskuteras i samband med planeringen av budgeten.