För Finlands utrikespolitiska ledning är frågan om att erkänna Palestina besvärlig. Det talas om att man vill vänta med att erkänna Palestina tills rätt tidpunkt är inne. Men vad menas med denna vaga formulering?
– Man kan ju fråga sig när den rätta stunden är, eftersom vi snart kan vara i ett läge där det inte finns något Palestina längre, säger riksdagsledamoten Veronika Honkasalo från Vänsterförbundet.
Kristdemokraternas riksdagsledamot Peter Östman anser att frågan om erkännande av en palestinsk stat bör diskuteras grundligt i regeringen.
– Det är inte så enkelt att en palestinsk stat skulle vara lösningen på problemet. Utan man måste hitta en lösning på ett bredare plan, säger Östman.
Veronika Honkasalo efterlyser konkreta beslut och åtgärder från Finlands regering istället för tomma ord. Hon påminner om att folkmordet pågått i ett och ett halvt år.
Hon anser att tidpunkten för att erkänna Palestina är just nu, särskilt när länder som Frankrike och Storbritannien aktualiserar frågan.
Peter Östman kritiserar vad han kallar ”propagandapolitik” kring erkännandet av en palestinsk stat.
Han menar att ett ensidigt erkännande inte löser de grundläggande problemen i Mellanöstern.
Rätt tidpunkt är när Finland bestämmer så
I statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse nämns att Finland helst skulle se en tvåstatslösning på den långa konflikten mellan Israel och palestinierna.
På 1990-talet ställde sig de flesta av dagens EU-länder bakom idén att man öppet stöder en tvåstatslösning med både en israelisk och en palestinsk stat.
I och med Osloavtalen 1993 och 1995 grundades den palestinska myndigheten, ett förstadium till en självständig palestinsk stat. Finland har stött tvåstatsmodellen sedan dess.
När länder erkänner Palestina skickar det en tydlig signal till omvärlden.
Men ifjol, när Spanien, Irland och Norge erkände Palestina, ledde det ändå inte till någon konkret förändring av situationen i Gaza.
Nu rör saker ändå på sig, anar Mellanösternexperten Timo R. Stewart.
I sommar kommer Frankrike och eventuellt andra europeiska länder att erkänna Palestina, som en del av en process att föra tvåstatslösningen framåt, säger han.
Det här kunde vara det fönster som Finland har väntat på.
Stötestenen är förstås att Israels regering inte vill ha en tvåstatslösning. I fjol stiftades i Israel en lag som gjorde tvåstatslösningen förbjuden.
Så om en tvåstatslösning ska uppnås, måste Israel pressas i den riktningen.
– Ett sätt är att erkänna staten Palestina. Om det inte görs, litar vi på att palestinierna årtionde efter årtionde ska nöja sig med att leva under militär ockupation, säger Stewart.
Pressa Israel eller arabländerna?
Enligt Veronika Honkasalo är det dags att Finland erkänner Palestina, dessutom borde Finland pressa Israel att sluta med folkmordet som pågår i Gaza.
Hon nämner stopp av vapenhandeln och annan handel med Israel som konkreta åtgärder.
Peter Östman påpekar att hans parti länge har arbetat för en tvåstatslösning, men att vissa villkor måste uppfyllas först.
Enligt honom bör man börja med att Hamas frigör gisslan, att ett eldupphör uppnås och att humanitär hjälp når fram till Gazaborna.
Därefter behövs fredssamtal mellan parterna med stöd från det internationella samfundet. Det går inte att ensidigt erkänna en palestinsk stat om inte palestinierna och omkringliggande arabländer samtidigt erkänner Israel, säger Östman.
– Så länge som arabiska och muslimska länder betraktar Israel som sin fiende och vägrar erkänna den judiska staten kommer konflikten att förbli olöst, säger Östman.
Syrien, Libanon, Irak, Jemen och Saudiarabien är länder som inte har erkänt Israel. De flesta andra arabländerna i regionen har antingen normaliserat relationerna eller har fredsavtal med Israel.
Vapenaffärer med Israel försvårar
När många röster nu höjs för att Finland ska erkänna Palestina har också frågan om Finlands betydande vapenaffärer med Israel lyfts fram i ljuset.
Sedan 2000-talets början har Försvarsmakten köpt in flera vapensystem från Israel, bland annat luftvärnssystemet Davids slunga (David’s Sling) som kan kosta upp emot 650 miljoner euro.
Forskare har uttryckt oro över att Finland har blivit allt mer beroende av Israels vapen.
Svenska Yle har tidigare lyft fram att vapenaffärerna kan bli politiskt pinsamma för Finland – speciellt ifall en stor del av våra europeiska grannar ställer sig bakom Palestina.
Påverkar Finlands omfattande vapenaffärer och långvariga samarbete med Israels vapenindustri frågan om att erkänna Palestina?
– Om det påverkar så har vi bundit våra egna händer, eftersom Finland förbundit sig till en regelbaserad världsordning. Dit hör stöd för en självständig palestinsk stat, tvåstatslösningen, säger Timo R. Stewart.
Om vapenaffärer begränsar handlingsutrymmet är det ett verkligt problem för Finlands utrikespolitik, anser han.
Stewart betonar vikten av att bedriva vapenhandel med stater som har så lika säkerhetspolitiska intressen som möjligt med Finland.
Han tar Rysslands anfallskrig i Ukraina som exempel. Israel säljer inte vapen till Ukraina. Och det gör man för att upprätthålla goda relationer med Ryssland, som för Israel är viktigt av egna skäl i Mellanöstern.
Vilken väg väljer Finland?
Timo R. Stewart hoppas att det inte finns en känsla av att man är bunden att agera mot Finlands övriga utrikespolitiska linje på grund av rädsla för att vapenaffärer inte ska bli av.
En annan konkret risk rör Israels ”dödsknapp” (kill switch) på våra vapenuppköp.
Det kan alltså uppstå en osäkerhet kring leverans av reservdelar och uppdateringar för exempelvis Davids slunga ifall Israel uppfattar att den finländska utrikespolitiken står i konflikt med deras intressen.
Nu talar länder som Frankrike och Kanada om sanktioner eller konkreta åtgärder ifall Israel inte ändrar sin politik i Gaza. Men frågan är om Finland kommer att dra åt samma håll ifall vapenaffärerna står emellan.
– Situationen är inte optimal alls. Det är inte heller en acceptabel situation för Finland, säger Stewart.