I fjol var Finlands växthusgasutsläpp sammanlagt 38,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (växthusgaser omräknat i koldioxid). Det visar Statistikcentralens nya snabbestimat.
Det är 2,3 miljoner ton, alltså 6 procent, mindre än år 2023.
De områden där Finlands utsläpp har minskat är sådana som omfattas av EU:s utsläppshandel, alltså energiproduktion och industriprocesser.
Den här siffran innehåller inte utsläppen från Finlands markanvändning och skogsbruk, eftersom man brukar räkna dem skilt.
Mark och skog en allt större utsläppskälla
Till skillnad från de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandel har utsläppen från Finlands markanvändning ökat från 2023.
I fjol var utsläppen från den sektorn 13,5 miljoner ton.
Det här betyder att Finlands markanvändning och skogsbruk har blivit en allt större utsläppskälla.
Fram till 2017 var skogen en kolsänka som skulle balansera upp våra utsläpp. Men sedan dess har markanvändningen ökat Finlands utsläpp av växthusgaser.
Enligt Jyri Seppälä, ordförande för Finlands klimatpanel, är det positivt att Finlands utsläpp minskar i bra takt. Det skedde en minskning även året innan.
– Klimatpanelen är av den uppfattningen att storleken på markanvändningssektorns utsläpp ganska långt bestäms av hurdan virkesmarknaden har varit.
Finlands klimatpanel har informerat regeringen om att Finland inte kan uppfylla vare sig sina EU-åtaganden eller sina mål om koldioxidneutralitet om man inte lyckas begränsa skogsavverkningarna.
Klimatpanelen, som är en rådgivande vetenskaplig panel, ger inte råd för hur mycket avverkningarna ska begränsas, men de ger beslutsfattarna en situationsbild.
Hur mycket avverkningarna ska begränsas är ett politiskt beslut. Men situationen har varit uppenbar redan en längre tid.
– Vi har ju också en klimatlag enligt vilken regeringen måste föreslå ytterligare åtgärder om våra mål och förpliktelser inte verkar vara tillräckliga.
Strategin för klimatåtgärder dröjer
Beslutet om regeringens mest avgörande klimatåtgärder har skjutits upp. Regeringen har tidigare sagt att ett viktigt klimatpolitiskt policydokument, energi- och klimatstrategin, kommer att färdigställas under våren. Nu ser det ut att fördröjas ytterligare.
Strategin ska dra upp de stora linjerna för klimat- och energipolitiken. Att hänvisa till den har varit regeringens svar på kraven på åtgärder för att sänka koldioxidutsläppen.
Det är speciellt frågan om skogsavverkningar som är svår.
Regeringen hoppas på EU-kommissionens förståelse
När det gäller utsläpp från den icke-handlande sektorn, det vill säga trafik, jordbruk, uppvärmning av hus och avfallshantering så överskrider Finlands utsläpp den kvot på 17,2 megaton som EU har satt som den gräns Finland ska nå till år 2030.
Finlands EU-mål är uppdelade i tre delar: utsläppshandeln, den icke-handlade sektorn och utsläpp och kolsänkor från markanvändningssektorn.
För den icke-handlande sektorn begränsades Finlands utsläpp till högst 17,2 megaton år 2030. Vi saknar fortfarande åtgärder för att uppnå det.
Situationen inom markanvändningssektorn gör det svårare får oss att nå våra klimatmål för transporter, jordbruk, uppvärmningen av hus och avfallshantering.
De utsläpp vi inte kan kompensera måste istället minskas ännu mer i andra sektorer mellan 2026 och 2030, enligt EU:s regler.
Vi överskrider målen med mer än 100 ton
Den finska klimatpanelen tror att markanvändningssektorn kan överskrida målen med över 110 miljoner ton under åren 2021–2025.
Det betyder att Finland inte uppfyller sina EU-åtaganden för perioden 2021-25. Våra utsläpp har inte minskat i den takt de borde, påminner Seppälä. Vad det kommer att betyda är helt oklart i den här fasen.
Politikerna vill inte begränsa skogsavverkning
– Beslutsfattarna trycks tro att Finland kan få sin utsläppsskuld efterskänkt eftersom EU har svårt att uppnå målen för markanvändningssektorn, och därför kommer knappast något EU-land att sälja utsläppsenheter som är berättigade till kompensation, säger han.
Regeringen har valt att inte tro, konstaterar Jyri Seppälä, att det här förverkligas. Därför har man valt att inte begränsa skogsavverkning eftersom det ger värdefulla inkomster i det här ekonomiska läget.
Man föreställer sig att kommissionen är förstående och att det inte blir några konsekvenser.
– Knappast vill EU-kommissionen få ett land som Finland på knä men föreställningen om att ingenting kommer att hända är ganska riskabel, säger Seppälä.
Trafikens utsläpp ökade
Vägtrafikens utsläpp ökade ifjol eftersom regeringen sänkte distributionsskyldigheten, alltså den andel biodrivmedel som distributörerna ska blanda i fossila bränslen.
Nu ska den höjas igen under åren 2025–2027 med tre procentenheter per år från den nuvarande nivån på 13,5 procent. Distributionsskyldigheten nästa år är 16,5 procent, 19,5 procent år 2026 och 22,5 procent år 2027.
Försäljningen av elbilar sker inte i en sådan takt att det skulle hjälpa Finland nå sina klimatmål: Fortfarande rullar nästan 2,5 miljoner bensin- och dieselbilar på våra vägar.