När Lucas Finskas var 16 år gammal besökte han pingstkyrkan Sion i Vasa för första gången.
Han såg den före detta gangsterrapparen Sebastian Stakset uppträda, och något klickade till inom honom.
– Det var en sorts insikt, att Gud är så mycket bättre och att det inte är våra gärningar som spelar roll. Om någon rånat en bank eller på annat sätt kommit till korta, så är det ändå samma Gud som förlåter, säger han.
Efter den kvällen började Lucas Finskas regelbundet besöka Sionkyrkan.
I dag är han 21 år gammal och går fortfarande dit på gudstjänster och andra träffar. Förutom Sion är han också medlem i Vasa studentmission, en kristen studentförening.
Följer en bibelläsningsplan
Lucas Finskas läser ofta Bibeln. Hans plan är att läsa ut den på ett år.
– Det är fantastiskt att läsa Guds ord. Att ha en bibelläsningsplan är bra för då får man det kontinuerligt. Sedan kan man läsa utöver det också, men då vet man vad man ska läsa för dagen och man får den där andliga maten.
Förutom att Finskas läser Bibeln försöker han också leva ett kristet liv på andra sätt.
– Jag dricker inte alkohol, jag svär inte, jag försöker älska och förlåta människor. Jag vill tala om Gud och jag strävar efter att bli en Jesu efterföljare. Jag vill leva det kristna livet fullt ut, säger han.
Religion blir allt viktigare för unga
De som konfirmeras i Finland har under flera år fått delta i en undersökning där de får svara på frågor om sin eventuella tro.
När forskarna bakom undersökningen sammanställde resultaten för år 2024 såg de en plötslig förändring.
För unga människor i dag representerar religiositet ett aktivt val
Kati Tervo-Niemelä
Under 2020-talet har unga mäns intresse för religion ökat, medan intresset bland unga kvinnor har legat på en lägre nivå.
Men under år 2024 hände något – inte bara killarnas intresse ökade, utan också tjejernas. Det här kan bero på flera olika saker.
En osäker värld
Coronapandemin, kriget i Ukraina och den ekonomiska osäkerhet som följt på dessa gör att unga växer upp i en värld som känns ganska osäker.
Då kan religionen uppfattas som något som ger trygghet och stabilitet.
Församlingar, kyrkor och religiösa samfund uppfattas också som platser där det finns trygga vuxna, säger Kati Tervo-Niemelä som är professor i praktisk teologi.
– Det är en trygg plats att vara sig själv på. Det kan vara svårt att visa sin sårbarhet och känslighet i skolan och andra sammanhang, men den religiösa sfären och kyrkor och församlingar är platser där det finns utrymme för det på ett helt annat sätt, säger hon.
En motkultur
För dem som i dag är 40–50 år gamla var det ett aktivt val att gå ut ur kyrkan. Det var en slags motkultur till föregående generationens religiositet.
– Unga människor i dag talar också mycket om motkultur. De talar om sin relation till sina egna föräldrar och sin äldre kamratgrupp. Beundran av irreligiositet är inte längre en sak bland unga människor, säger Kati Tervo-Niemelä.
För unga i dag representerar i stället religiositet ett aktivt val.
– Religionen representerar en önskan att vara sin egen person och att följa sina egna värderingar, snarare än att följa den typ av värdevakuum som syns i samhället i dag, säger Tervo-Niemelä.
Allt fler pratar om det
Under de senaste åren har också det allmänna debattklimatet förändrats när det kommer till religion. Nu pratas det oftare om religion som ett intressant och positivt fenomen.
Att det över huvud taget pratas om religion kan också vara en orsak till varför intresset ökar.
Kati Tervo-Niemelä säger att det som varit typiskt för den finländska religionen är att vi inte pratar om den. Det har kunnat leda till att de som är troende tror att de är ensamma om sin tro.
– Nu när det pratas om det upptäcker många unga att de inte är ensamma om sin tro. Det uppmuntrar också icke-troende att börja tro.
I ungdomsbarometern i Sverige förutspår man att Jesus kommer att vara en av 2025 års största influerare.
Vi lever i en global värld och sociala medier och influerare från länder där det är mycket vanligare att vara troende påverkar också de unga.
– Bland de ungdomar vi intervjuat är det många som upplevt att den religiositet som erbjuds på internet har varit det som stärkt dem. Där kan de hitta en form av kristendom som passar dem, säger Kati Tervo-Niemelä.
Välbärgade unga mer troende
Men det finns också en skillnad på vilka unga som tar till sig religionen.
I undersökningen kommer Kati Tervo-Niemelä och hennes forskarkollega fram till att de som anser sig komma från ett välbärgat hem är mer troende än de som anser sig komma från ett hem där den ekonomiska situationen är sämre än genomsnittet.
Av de ungdomar som bedömde sitt hems ekonomiska status som bättre än genomsnittet sa nästan två av tre, 62 procent, att de tror på Gud.
Däremot var det bara en tredjedel, 32 procent, av de unga som bedömde den ekonomiska situationen hemma som klart lägre än genomsnittet som sa att de trodde på Gud.
Det här är delvis relaterat till ett fenomen som forskarna kallar Matteuseffekten. Det handlar om att den som har det bra oftast får det bättre och bättre.
– Unga människor med god ekonomisk bakgrund har större sannolikhet att få det bättre i framtiden, säger Kati Tervo-Niemelä.
Och religiositeten hänger ihop med det här.
– Det är naturligtvis ett mycket olyckligt fenomen, eftersom det går stick i stäv med tanken att kristendomen på något sätt främst handlar om att stödja de svaga och att stå på de svagas sida.
Lyssna på dokumentären Fredagkväll med frikyrkan, där du får följa med på en ungdomskväll på Sionkyrkan i Vasa.
