Start

Pengar till försvaret räddar Finland – hamnar inte i EU:s obsklass

Finland har ett underskott på mer än tre procent av bnp men landar ändå inte på EU:s svarta lista. Orsaken är Finlands växande försvarsutgifter.

Finansminister Purra och statsminister Orpo står bredvid varandra framför en gredelin väg.
Regeringen dryftade vid sin halvtidsöverläggning i april om den offentliga ekonomin behöver anpassas ytterligare. Bild: Silja Viitala / Yle

Finland råkar inte ut för EU:s underskottsförfarande, det som kallats för ekonomisk obsklass.

Finland får flexa med EU:s budgetregler för att kunna öka på försvarsutgifterna med stöd av den nya undantagsklausulen, säger kommissionen. Finlands försvarsutgifter efter år 2021 räknas inte med i skulden.

EU beslöt nyligen att ökade försvarsutgifter är ett giltigt skäl för att avvika från finansreglerna. Nya satsningar inom försvaret räknas inte med i ett lands helhetsunderskott och -skuld.

Finland, i likhet med flera andra länder, ansökte om undantagslovet då det blev möjligt.

Regeringen Orpo har tagit hotet om underskottsförfarande på allvar, och regeringen har ofta motiverat olika nedskärningar inom den offentliga sektorn med det.

Statsskulden för stor men EU bryr sig inte om det

Också i höstas riskerade Finland och Österrike att råka ut för underskottsförfarande, men båda klarade sig undan den gången.

Nu ett halvt år senare är vårt underskott större än vad man då räknade med – 3,7 procent i år – och denna gång fanns det en påtaglig risk för Finlands del då kommissionen synade läget inom den offentliga sektorn.

Finlands statsskuld är drygt 80 procent av bruttonationalprodukten.

Skulden får enligt EU:s regler inte överstiga 60 procent av bnp och den offentliga ekonomin får inte vara mer än tre procent på minus i förhållande till bnp.

Kommissionen ser mellan fingrarna på 60-procentsregeln eftersom många EU-länder bryter mot den i sviterna av coronapandemin och på grund av kriget i Ukraina.

Rätt liten praktisk betydelse

I praktiken innebär en plats i obsklassen rätt lite, en stor del av EU-länderna har i något skede suttit där. Ett land förpliktigas då att göra upp en plan för hur underskottet ska minskas och de offentliga utgifterna övervakas noggrannare av EU.

För närvarande utgörs obsklassen av Frankrike, Italien, Polen, Belgien, Ungern, Malta, Slovakien och Rumänien. Som ny elev tillkommer Österrike.

Ett land som hamnar i obsklassen beordras att anpassa sina offentliga utgifter så att de uppfyller underskottskriteriet. EU kommer också att övervaka bruket av offentliga medel.