År 2024 anmäldes 20 procent fler fall av upplevd diskriminering i arbetslivet än år 2023. Det betyder att myndigheterna utreder allt fler fall.
Antalet fall som verkar uppfylla lagens definition på diskriminering har ändå hållits på ungefär samma nivå som tidigare.
I sina granskningar hör Arbetarskyddsmyndigheten både arbetstagaren och arbetsgivaren.
Merit Ekman, inspektör vid Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, påpekar att det finns en bevisbörda i lagen.
Det räcker inte att en arbetstagare har upplevt sig diskriminerad. Arbetsgivaren kan ha olika skäl till handlingar som arbetstagaren upplever som diskriminering. Det kan i en del fall vara svårt att bevisa att det handlar om diskriminering.
År 2024 ansåg Arbetarskyddsmyndigheten att arbetsgivaren hade diskriminerat en arbetstagare i ungefär en fjärdedel av de granskade fallen.
Svårt att utreda diskriminering mot utlänningar
I knappt hälften av fallen misstänkte en person att hen hade förlorat jobbet på grund av diskriminering. Drygt två av fem fall handlade om diskriminering under ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande och ungefär vart tionde gällde anställning.
I de flesta fall misstänkte den anställda att hen hade blivit diskriminerad på grund av sitt hälsotillstånd.
Näst vanligast var fall där en anställd misstänkte att arbetsgivaren inte tyckte om den anställda som person av någon orsak. Till exempel kunde personer som lyft fram missförhållanden på arbetsplatsen känna sig diskriminerade.
Den tredje vanligaste orsaken var misstankar om diskriminering i anslutning till en persons nationalitet, ursprung eller språk.
Myndigheterna hittade ändå bara belägg för diskriminering på grund av ursprung, språk eller nationalitet i lönebetalningen eller i andra minimivillkor för anställningsförhållandet i 7,5 procent av de ganskade fallen.
Merit Ekman säger att vi ännu har mycket att göra när det gäller hur utländsk arbetskraft anlitas av bolag i Finland.
– Ibland kan det vara svårt att bevisa diskriminering som har med anlitande av utländsk arbetskraft att göra.
Det kan finnas brister till exempel i dokumentation eller arbetstidsbokföringen.
Diskrimineringssituationer är ofta komplexa. Brist på information om de egna rättigheterna eller en rädsla för att bli stämplad kan få folk att låta bli att göra en anmälan. Därför förblir en del av diskrimineringen dold.
Merit Ekman säger ändå att det ökande antalet anmälningar visar att folk är mer medvetna om diskriminering i samhället än förr.