Läckorna i vattenledningsnäten kommer att fortsätta öka om näten inte repareras snabbare än i dag. Den varningen kommer från Finlands Vattenverksförening.
De äldsta vattenledningarna i landet finns i centrala Helsingfors och i Berghäll, de grävdes ner på 1870-talet.
Ledningsnätet borde renoveras snabbare än det gör idag, säger Riku Vahala, verkställande direktör på Finlands Vattenverksförening.
För ett par veckor sedan gick en vattenledning sönder på en lång sträcka i centrala Helsingfors. Vattnet sköljde bort jordmaterial och fick marken att sjunka vid Paasikivis minnesmärke.
– Röret som gick sönder framför Glaspalatset gav en försmak av vad som komma skall. Det kommer att bli fler rörbrott framöver, och de kommer att bli allvarligare om inget görs, säger Vahala.
Enligt vattenbolagens kartläggning finns det en reparationsskuld på minst fem–tio år i rörnätet, säger Sami Sillstén, ordförande för föreningen Kuntien Putkimestarit.
– Det finns till och med skulder på tjugo år, till exempel i Helsingfors.
I många stora städer används läckagevakt
Stora, plötsliga rörbrott är svåra att förutse. När det gäller att hitta mindre läckor varierar hastigheten avsevärt.
I stora anläggningar är vattenledningsnätet indelat i områden, vilket gör det lättare att lokalisera läckan när vattentrycket sjunker.
Det är svårare att hitta om det bara finns ett område. I Korsnäs i Österbotten hann vatten rinna bort i flera månaders tid – cirka 150 000 liter per dygn – innan läckan hittades.
I Vasa mäter tjugo övervakningsbrunnar rörens flöde och tryck.
– Med deras hjälp kan man observera betydande förändringar, säger Jari Jantunen, nätverkschef på Vasa Vatten.
Senast förra veckan upptäckte systemet en tydlig topp i vattenförbrukningen i Gerbyområdet. Ett sökteam skickades ut för att leta efter läckan och två dagar efter att förbrukningstoppen upptäcktes rapporterade en kund om vatten som flödade på gatan.
– Två timmar senare hade vi en grävmaskin på plats och stängde av vattnet, säger Jantunen.
Övervakningssystemet ger besparingar, men Jantunen kan inte säga exakt hur mycket. I Vasa har läckageprocenten för dricksvatten uppskattats till cirka 20, vilket innebär att en femtedel av vattnet går till spillo.
Övervakningssystemet är särskilt användbart vid kusten, där vatten inte absorberas av jorden utan stiger upp till ytan.
Man har insett behovet av renovering de senaste åren, men det finns problem med fördelningen av pengar, enligt Sillstén.
– Kommunala beslutsfattare kan initialt lova en summa, men under budgetperioden flyttas pengarna till något mer brådskande.
Enligt Riku Vahala från Finlands Vattenverksförening är det en tickande bomb, och i framtiden kan problemen eskalera i form av kvalitetsproblem med vattenförsörjningen, brunt vatten och vattenavbrott.
Vattenavgifter hotar att stiga
Glest befolkade kommuner är de första som hamnar i trubbel, eftersom staten inte längre kommer till undsättning.
– Vattenförsörjningslagen är utformad så att investeringar samlas in från användarna.
I praktiken skulle detta innebära en höjning av vattenavgifterna. Enligt Vahala måste konsumenternas avgifter höjas för att minska reparationsskulden.
– Det är smärtsamt men nödvändigt om vi vill ha ett fungerande vattenledningsnät i framtiden.
Vahala skulle också slå samman vattenverk för att ge dem resurser till stora renoveringar. Nu finns det ungefär femhundra vattenverk och kooperativ i Finland.
– Det är för många. Om jag fick ställa vattenförsörjningen till rätta skulle vi se en våg av centralisering av vattenverk.
Texten är en översättning och bearbetning av Vesijohtoverkostossa muhii aikapommi, josta Helsingin ydinkeskustan vuoto oli vasta esimakua, sanoo alan yhdistys gjord av Anna Ruda.