En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Om en politiker får en idé om något som borde göras i staden, är en motion ett vanligt sätt att försöka få den att bli verklighet.
En motion är en text som förklarar vad som behöver göras och varför. Om tillräckligt många fullmäktigeledamöter håller med om att det är en bra idé börjar staden utreda ifall den kan förverkligas. I Helsingfors behövs 25 namn för att en motion ska tas upp på ett fullmäktigemöte.
Den här vägen gick Mirita Saxbergs (Saml) förslag.
I en Facebookgrupp såg hon hur invånarna på Degerö efterlyste en färjeförbindelse mellan Helsingfors centrum och Kronbergsstranden. Det är en sträcka som är 12 kilometer om man går, men bara tre kilometer över vattnet.
Ibland är det trögt, ibland går det snabbt
Det är oftast experter som jobbar för lokaltrafiken som räknar ut vilka rutter som lönar sig bäst. Men poltiker kan också komma med förslag. Bara några månader efter att Saxbergs förslag lades fram, kastade färjan loss för första gången.
– Beslutsfattandet i Helsingfors är för det mesta långsamt. Men det är ganska lätt att påverka saker i fullmäktige om invånarna också engagerar sig. Och i det här fallet intresserade sig medierna också, så förslaget fick uppmärksamhet.
Till en början var det ändå fråga om en testperiod. Men färjan var tillräckligt populär för att bli en bestående del av kollektivtrafiken.
Just nu byggs en bro över vattnet. I väntan på att den blir klar går en färja mellan innerstaden och Degerö.
– För mig var det också viktigt att man skulle få åka med vanlig biljett till kollektivtrafiken. Så att unga också skulle ha råd att åka.
Det är inte bara passagerarna som betalar. Många idéer som kostar pengar att genomföra behöver stadens finansiering. Och det finns oftast mycket fler idéer än det finns pengar i stadens budget.
– Det är alltid svårt att hitta finansiering. Men i det här fallet lyckades det, säger Saxberg.
Om det för det mesta både går långsamt och är svårt att hitta pengar för sina förslag, kan det lätt kännas hopplöst. Som att man inte kan påverka trots att det är därför man valt att ställa upp i ett val. Saxberg tycker ändå att det är värt besväret.
Hennes egen väg till att bli politiker gick via riksdagen, men inte som riksdagsledamot utan som anställd för Samlingspartiet.
– Jag jobbade tidigare för partiet i riksdagen, där väcktes viljan att bli politiker.
Klicka på den berättelse du vill höra.