Under ett toppmöte ordnat av Kina nyligen försökte Indiens premiärminister Narendra Modi och Kinas ledare Xi Jinping ge en bild av samstämmighet och styrka.
Den här nyvunna vänskapen har blivit en källa till oro för bland annat USA eftersom det ger Kina och Indien möjligheter till ökat ekonomiskt och militärt samarbete som kan utmana väst.
Det här kan bland annat ge Ryssland, som samarbetar allt tätare med Kina och Indien, ytterligare trygghet, framför allt ekonomiskt, att fortsätta sitt krig i Ukraina.
Dessutom förlorar USA decennier av diplomatiskt arbete i Indien som, trots många kvarstående problem, tagit många steg till att bli en demokratisk samarbetspart i regionen.
Men många analytiker påpekar också att det fortfarande finns möjlighet till diplomatiska öppningar eftersom relationerna mellan de två kärnvapennationerna inte nödvändigtvis är så hållbara som man vill ge sken av.
Även om man nu är villig att samarbeta på grund av USA:s president Donald Trumps aggressiva handelspolitik gentemot länderna, kommer ingendera nationen att vara särskilt sugen på att ge upp sin position alltför mycket i längden.
Det tror Niklas Swanström, Asienanalytiker och direktör för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm.
Här listar vi de fem saker som skaver i relationen mellan de två länderna.
1. Konflikter om gränsen
Kina och Indien delar en 3 488 kilometer lång gräns via Tibet.
Det finns för närvarande ingen internationell överenskommelse om exakt var gränsen mellan länderna går, vilket har gjort att det finns flera områden som både Indien och Kina gör anspråk på.
Båda nationerna har satsat stora pengar på att bygga upp vägar och militärbaser i de här trakterna, och tvister om gränsen har ofta lett till militär konflikt som i sin tur fått de diplomatiska relationerna att nå ständigt nya bottennivåer.
2. Konflikter om geopolitiskt territorium
Det är inte bara längs gränsen som man har geografiska intressen som kolliderar.
Kina har under de senaste åren ökat sin ekonomiska närvaro i länder som Myanmar, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka och i Pakistan.
Man har som en del av sitt globala handels- och infrastrukturprojekt Belt and Road initiative, öppnat samarbeten och byggt upp hamnar och militärbaser i flera av de här länderna.
– Man lägger in de här insatserna på platser som har en problematisk relation med Indien, säger Swanström.
Allt det här gör Indien nervöst och landet har upprepade gånger anklagat Kina för att ”skiva salami”, alltså för att lite i taget ta över mer och mer av olika områden utan att direkt starta ett krig.
3. Båda rustar upp
Kina har i sin tur också i snabb takt uppgraderat sin militär, och har ökat antalet övervakningsskepp och ubåtar i Arabiska havet och i vattnen utanför Sydostasien, som Kina kallar Sydkinesiska havet.
Kinas främsta mål är att trygga transport- och handelsvägar västerut.
Kina är i synnerhet beroende av att energitransporterna längs Indiska oceanen fungerar, då man får cirka 80 procent av all sin oljeimport längs den rutten.
Som ett resultat av detta har Indien också satsat på att uppgradera och modernisera sin militära kapacitet, till exempel sin flotta.
Landet har även ingått i ett säkerhetssamarbete med USA, Japan och Australien, det så kallade Quad-samarbetet.
Indien har också lagt diplomatisk energi på att stärka relationerna och inleda nya samarbeten med såväl sina grannländer som länder i Sydostasien för att balansera Kinas växande inflytande.
4. Det ekonomiska beroendet av Kina
Även ekonomiska frågor försvårar förhållandet mellan Kina och Indien.
Kina är just nu en av Indiens största handelsparter. Men relationen präglas av ett betydande handelsunderskott på närmare 80 miljarder dollar, cirka 68 miljarder euro.
Indien importerar främst varor som elektronik, maskiner och läkemedel från Kina som är viktiga för många sektorer i Indien. Det man exporterar till Kina är produkter av lägre värde och i betydligt mindre skala.
Det här har väckt oro över Indiens växande ekonomiska beroende av Kina.
Som svar har Indien lanserat initiativ för att främja inhemsk produktion.
Regeringen har också infört restriktioner mot kinesiska investeringar, förbjudit många kinesiska appar som exempelvis Tiktok, och uppmuntrat diversifiering av leverantörskedjor genom partnerskap med länder som USA, Japan och Australien.
5. Kampen om vatten
Flera stora floder har sina källor i Tibet och rinner in i Indien. Kina har flera stora projekt på gång, bland annat en megadamm i Tibet, som påverkar de här floderna och det väcker oro.
Kina arbetar också på ett omfattande projekt där man planerar att leda om delar av vattenflödet från Tibet norrut för att bevattna torra regioner i Kina.
Skulle Kina använda vatten som ett politiskt eller militärt vapen kommer det att leda till allvarliga problem, säger Swanström.
– Ska man hårddra det så är ju vatten ofta en av de stora orsakerna till en riktig konflikt.
De här kinesiska projekten kan få allvarliga konsekvenser för jordbruket, dricksvattenförsörjningen och den biologiska mångfalden i Indiens nordöstra region.
Indien är också beroende av hydrologiska data, alltså uppgifter om vattenflöden och vattennivåer, från Kina för att förutse översvämningar och hantera vattenresurser, som Kina ibland undanhållit när det varit politiska spänningar mellan länderna.
Det råder delade meningar om exakt hur stor del av Indiens vattenförsörjning som är beroende av vattnet från Tibet.
Men Swanström ser det som möjligt att de här olika problemen sammantaget kan bli en ännu större utmaning än gränskonflikterna framöver.
– Och vi vet sedan inte om det blir ett ännu värre problem i och med klimatförändringen.
Har Kinas och Indiens relation ens någon chans?
Med tanke på de många punkter där det lätt kan uppstå dispyter, betraktar många analytiker den nya vänskapen mellan länderna snarast som en bekvämlighetsallians.
– Man ska inte överdriva djupet på det här samarbetet, säger Swanström.
Det är absolut inte på den nivån att man kan tala om en allians som för länderna framåt, säger han.
– Och någon ska ju leda det här samarbetet. Men Indien har inte samma inflytande som Kina, som ses som den naturliga storebrodern, vilket stör Indien enormt.
På kort sikt tror dock Swanström att samarbetet kan hålla i sig, i synnerhet så länge som Donald Trump fortsätter att driva Indien från sig.
– Det är president Trump som har tvingat fram den här alliansen. Ju mera han isolerar de här aktörerna, desto mer kommer de att samarbeta, säger Swanström.
Swanström tror därför på ett fortsatt samarbete mellan Kina och Indien under de kommande tre och en halv åren.
En chans för Europa att påverka
Det finns också farhågor om att ju längre samarbetet pågår mellan Indien och Kina, desto mera kommer framför allt Indiens beroende av den kinesiska ekonomin och inflytandet att bli bestående, och svårt att ändra på.
Men på grund av den instabila relationen finns det chanser för exempelvis EU att gå in och påverka, framför allt ekonomiskt men också genom att stärka diplomatiska relationer.
– Här tror jag Europa har en viktig roll i att försöka dra tillbaka Indien i den demokratiska fållan igen.
Enligt Swanström finns det också goda möjligheter att Indien kan utgöra ett alternativ för Europa, nu när man försöker minska det ekonomiska beroendet av både USA och Kina.
Den indiska kopplingen till Ryssland komplicerar det här, medger Swanström och det måste lösas.
– Men ekonomiskt är Indien en guldgruva på sikt, säger han.