I framtiden kan skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskattesatsen vara enorm.
Det här visar en utredning som Kommunförbundet låtit konsultföretaget FCG/MDI göra.
De minskande födelsetalen, den åldrande befolkningen och den koncentrerade invandringen och urbaniseringen är alla faktorer som står bakom de ökande skillnaderna i beskattningen mellan kommuner.
Antalet invånare som använder kommunens tjänster varierar allt mer från kommun till kommun, vilket innebär större skillnader i kostnaderna per enhet och i kommunernas förmåga att täcka sina utgifter.
Utredningen beräknar hur förändringar i befolkningens ålder och antal påverkar kommunsektorn och de kommunala tjänsterna under 2023–2040.
Enligt de långsiktiga beräkningarna kommer alla kommuner att behöva höja sina skattesatser. I vissa kommuner skulle skattesatsen behöva mer än fördubblas.
Trycket att höja skattesatsen är särskilt högt i kommuner som förlorar befolkning, eftersom man med färre skattebetalare får in mindre skatt på samma procentansats som i en kommun med en växande befolkning. Det gäller främst landsbygdskommuner.
Skillnaderna i skattesatsen mellan kommuner är redan i dag stora. I Grankulla är kommunalskatten 4,7 procent medan den i Påmark är 10,9.
År 2040 kan den högsta kommunalskattesatsen vara över 24 procent och den lägsta cirka fem procent. Skillnaden är då nästan 19 procentenheter.