Den barnlösa vännen som bär omkring på en katt och en tassig rådgivningstant som räknar upp vad man inte får äta som gravid.
Det här är schablonaktiga karaktärer som ger en klaustrofobisk känsla, tycker Rakel Similä.
Pontus Kyander håller med om att det är innehållsmässigt tomt.
– Men här finns poänger, som överträffar den tomheten för mig, säger han.
Kyander är imponerad av det tekniska genomförandet och önskar att man hade slopat alla repliker.
– Den rör sig väldigt mycket mot de koreograferade och ordlösa och då funkar den som bäst, menar han. I dansen är det banala och klichéeaktiga tillåtande på ett annat sätt, säger Kyander.
Kyander vill också lyfta några av skådespelarnas insatser. Alexander Wendelin har en väldig närvaro i många av sina små roller, säger han.
Hyenans dagar av Saara Tururen hade premiär på Lilla teatern 11.9.
Rakel Similä och Pontus Kyander diskuterar föreställningen i veckans Kritikerpanel.
