I september i fjol lämnade ett antal ledamöter in en motion där man krävde att de finskspråkigas rättigheter ska tryggas i avdelningsvården i Österbottens välfärdsområde.
Som exempel på fog för sin oro nämnde man nedläggningen av allmänmedicinska avdelningen i Laihela och en avdelning i Vasa. ”Förverkligandet av de finskspråkigas språkliga rättigheter lider ett radikalt bakslag”, skriver man i motionen.
Befolkningen inom Österbottens välfärdsområde består av cirka 40 procent finskspråkiga och cirka 49 procent svenskspråkiga.
Enligt kundresponsen från 2024 fick välfärdsområdet betyget 4,5 av 5 gällande service och vård på det egna modersmålet.
Flera kanaler för respons finns...
Det finns olika sätt att hålla koll på hur servicen på de olika språken fungerar.
Enligt nationalspråksnämndens rapport från 2024 utgjorde språket en delfaktor i 537 HaiPro-anmälningar. Nio anmälningar hade gjorts om att betjäningen inte hade kunnat ordnas på kundens modersmål, sex svenskspråkiga och tre finskspråkiga.
Personalen hade gjort tjugofem anmälningar om att kunden inte hade fått betjäning på sitt eget modersmål, fjorton svenskspråkiga och fyra finskspråkiga.
Sammanlagt 346 kontakter togs till socialombudet (inkluderar service som ges av privata aktörer). Av dessa var sex förknippade med språket, varav tre var svenskspråkiga och tre finskspråkiga klienter.
Sammanlagt 1 263 kontakter togs till patientombudet (inkluderar service som ges av privata aktörer). Nitton var förknippade med kommunikationen mellan två personer och tretton med dokumentation eller texter i MittKanta som skrivits på ett annat språk än patientens modersmål.
... men fler efterlystes
Fullmäktige konstaterade på sitt möte på måndag att kunderna är nöjda med servicen på det egna modersmålet. Man konstaterade också att de språkkunskaper som krävs för tjänster och befattningar fastställs i behörighetsstadgan.
Teemu Knuutti från Centern ville ändå göra ett tillägg till beslutet. Han ville lägga till fler möjligheter att lämna respons, eftersom han menar att tröskeln att ge respons kan vara hög.
Bland annat vill Knuuti att man säkerställer att responsen kan lämnas in anonymt. Han vill också att det görs en kort intervju med patienter när de skrivs ut. Han fick understöd av Antti Tuomela från Samlingspartiet.
Direktör Marina Kinnunen svarade att Knuutti kommer med bra tankar, men att det redan finns anonyma kanaler. Och vad gäller personalens iver att göra en intervju med patienter misstänker hon att det kan vara lite si och så.
– Det skulle betyda mer arbete. Men vi kan ju fråga personalen, säger Kinnunen.
Efter en diskussion beslöts att Knuuttis förslag skulle tas upp i ett senare skede som en fullmäktigemotion.