Start

Tilliten till Österbottens välfärdsområde tryter – direktör: ”Hårda beslut har fattats”

Mindre än hälften litar på att de får hjälp av välfärdsområdet när det behövs. Det visar en invånarenkät.

En kvinna står och pratar framför en publik.
Välfärdsområdet ska jobba på att få invånarnas förtroende, säger Marina Kinnunen. Bild: Juho Teir / Yle

På måndag behandlade fullmäktige i Österbottens välfärdsområde de kommande årens strategi. Som en del av arbetet fanns resultaten av en invånarenkät och en personalenkät.

Ur invånarenkäten kan man till exempel lyfta upp att 46 procent av de svarande håller med om att kvaliteten på tjänsterna är viktigare än deras placering.

”Har inte haft andra alternativ”

Men det finns en del alarmerande siffror: endast 19 procent håller med om att välfärdsområdets tjänster erbjuder tillräckligt med stöd för den psykiska hälsan. Här kan ändå påpekas att hela 38 procent låtit bli att ta ställning till påståendet.

Välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen tror att man behöver bli bättre på att informera om den psykosociala servicen. Hon säger att tillgängligheten blivit klart bättre.

– Vi utvecklar våra digitala tjänster även inom det psykosociala, vilket jag hoppas också förbättrar tillgången och ökar tilliten till våra tjänster.

Det är bara 43 procent som litar på att de får hjälp från välfärdsområdet när det behövs. Endast 7 procent håller med om att invånarna tas i beaktande i välfärdsområdets beslutsfattande.

– Takten i beslutsfattandet har varit snabb under välfärdsområdets första år. Hårda beslut har fattats och tiden för att förklara och motivera behovet av förändringar har varit kort, säger Kinnunen.

Hon konstaterar att man ordnat enkäter och träffat invånare på diskussionstillfällen.

– Vi har inte haft andra alternativ än att vidta också sådana sparåtgärder som befolkningen inte önskar. Ersättande förslag som är genomförbara har vi tyvärr inte fått.

Kinnunen säger att man ska jobba för ett ännu mer öppet beslutsfattande för att vinna tillbaka invånarnas förtroende.

Överblicksbild av aulan vid Vasa centralsjukhus
Det finns en del missnöje gentemot välfärdsområdets service. Bild: Kim Blåfield / Yle

Tycker du att det finns något positivt i invånarenkäten som borde lyftas upp?

– Att så många deltog, tack till alla som gjorde det. Och att 29 procent redan använt våra digitala tjänster, säger Kinnunen.

Hon tycker också att det är ett helt okej att 42 procent upplever att stödet från social- och hälsovårdstjänsterna främjat deras välbefinnande.

Det fanns ingen möjlighet att lämna öppna svar på frågorna i enkäten. Totalt 759 personer svarade på enkäten i april i år.

Man hjälper kollegorna, men...

Vad gäller personalenkäten svarade 60 procent att de är helt av samma åsikt gällande påståendet att deras kunnande räcker till för att lyckas i sitt arbete med kunderna. Lägg då till att 26 procent svarade att de är delvis av samma åsikt.

Över 80 procent håller med om att man hjälper sin arbetskamrat och ger arbetsro. Mer än 70 procent håller med om att man inte dömer någon för misstag som begås.

Två kvinnor går i en sjukhuskorridor.
Sjukhuskorridor på centralsjukhuset. Bild: Moa Mattfolk / Yle

Men endast 6 procent är helt av samma åsikt vad gäller påståendet att resurserna fördelas rättvist mellan enheterna.

Vad gäller välfärdsområdets strategi känner en klar majoritet att de inte kan påverka. Deltagandet upplevs som symboliskt, besluten är redan fattade.

– Nu i vår nya strategi har vi en stark vilja att öka personalens påverkansmöjligheter, så jag tror att det här kommer att bli bättre under de kommande åren. Och strategiarbetet i verksamhetsområdena har ju börjat först nu, så vi hoppas att alla får möjlighet att påverka, säger Kinnunen.

För att bättre lyckas i sitt arbete efterlyses bland annat mer tid med kunderna och arbetsro från ständiga förändringar och trygghet i att arbetet består.

246 personer ur personalen svarade på enkäten i juni i år.