Institutet för hälsa och välfärd (THL) har i samarbete med Utbildningsstyrelsen kommit ut med rekommendationer för skärmtid: Ingen smarttelefon för barn i åldern sex till tio år, max två timmar skärmtid för 13-åringar och ingen skärmtid alls för bebisar.
I Sverige vill man ta nästa steg och syna också föräldrarnas skärmberoende.
Sveriges regering har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta reda på vad man vet om hur vuxnas användning av digitala medier påverkar barns och ungas hälsa och välmående.
Uppdraget innebär också att sprida informationen till allmänheten och andra berörda på ett sätt som passar varje målgrupp.
Samhällsdebatten här hos oss om barns och ungas skärmtid har pågått länge. Men vi har talat mindre om hur vuxnas skärmberoende påverkar unga.
– I Finland har vi fastnat vid tanken att det är tonåringar som har problem med skärmanvändning. Vi glömmer lätt bort oss själva, säger Fredrik Rusk som är biträdande professor i pedagogik vid Åbo Akademis pedagogiska institution.
Rusk har i flera forskningsprojekt följt hur ungdomar använder mobiltelefoner i skolmiljö – både i traditionella klassrum och på digitala plattformar som Discord.
Han har också studerat lärande i samband med onlinespel och hur ungdomar kommunicerar digitalt.
Men frågan om skärmtid gäller inte enbart unga.
I flera av Rusks studier, och även i studentuppsatser, har elever pekat ut vuxnas motsägelsefulla beteende.
– Ungdomar funderar över varför vuxna får använda mobilen när som helst, medan de själva har strikta regler. Det skapar en obalans och frågetecken kring vem som egentligen får göra vad på telefonen – och när, säger Rusk.
Förebilder behövs
Enligt Rusk handlar det inte bara om antalet timmar framför skärmen, utan också om vad man gör på telefonen, vid skärmen.
– Skärmtid är ett problematiskt begrepp, eftersom det finns så många olika sätt att använda en skärm. Frågan borde snarare vara: Vad gör du på skärmen just nu, och måste det ske just nu? Eller kan det vänta? Det är diskussioner vi vuxna behöver vara öppna för, säger han.
Vuxnas egna vanor har stor betydelse för barnen. Forskning visar att barn kan känna sig förbisedda om föräldrar är för upptagna av sin mobil eller sociala medier.
– Även om barn inte alltid uttrycker att de känner sig försummade, kan de ändå gå miste om den vuxnas uppmärksamhet och närvaro i viktiga stunder, säger Rusk.
Han påpekar att vuxna är förebilder också i det digitala livet – barnen lär sig av vad de ser.
– Om vi visar att vi ofta prioriterar skärmen framför människorna omkring oss så påverkar det barnens beteende, konstaterar han.
Rekommendationer även för vuxna
Rusk tror att tiden kan vara mogen för att också vuxna får riktlinjer för sitt skärmbruk.
– Vi borde våga se oss själva i spegeln och tala mer om kritisk medieläskunnighet. Designval bakom appar och plattformar gör att vi fastnar, det är ingen slump, säger han.
Han menar att det inte bara handlar om att införa rekommendationer för skärmtid, utan också om att förstå mekanismerna bakom skärmanvändandet.
– Skärmtid är ett förenklat begrepp. Det är viktigare att diskutera när och hur vi använder skärmen, och varför vi ibland fastnar, säger Rusk.
Nyligen har skolor i Finland infört mobilförbud, men Rusk menar att diskussionen ofta fokuserar ensidigt på unga.
– Vi är snabba att klandra barnen, men vi vuxna sitter också fast i våra skärmar. Det är något vi behöver vara ärliga med, avslutar han.
Tycker du att det borde finnas tydliga riktlinjer för vuxnas skärmtid, eller är det upp till var och en att avgöra själv? Varför? Berätta i kommentarsfältet!