Våld mot biljett­kontrollanter ökar – nu testas kroppsburna kameror

Från den 15 oktober kommer biljett­kontrollanter inom Helsingfors­regionen att bära kameror på sig. HRT vill testa om kroppsburna kameror kan göra arbetet tryggare för kontrollant­erna.

Närbild av händerna på en biljettkontrollant som skriver ut kontrollavgift.
I år har biljettkontrollanter rapporterat 125 farliga incidenter. (Arkivbild). Bild: Vesa Marttinen / Yle

Kontrollanter kan knuffas och bli spottade på. Ibland leder våldssitationen till en sjukskrivning.

I sitt arbete kan biljettkontrollanter utsättas för en mängd farliga situationer. Oftast är det kopplat till situationer då kunder flyr undan kontrollanten och till överfall. Det uppger Satu Koskinen, direktör för biljettkontrollenheten vid HRT.

– De allvarliga fallen är som tur är sällsynta, säger Koskinen som understryker att de flesta kontrollsituationerna är problemfria.

Antalet farliga incidenter som biljettkontrollanter i huvudstadsregionen utsätts för har ändå ökat markant under de senaste åren.

Det märks i antalet rapporterade våldssituationer.

– Förra året året var det 264 sådana fall. Men året innan det, 2023, var det 162. Alltså är det en ganska kraftig ökning, säger Koskinen.

I år har 125 incidenter rapporterats hittills. Delvis kan ökningen förklaras av att antalet kundmöten också tilltagit. Det beror på att det är fler som reser med kollektivtrafik nu, än till exempel år 2023 då coronapandemin ännu påverkade kollektivtrafikens kundantal.

HRT har också rekryterat fler kontrollanter förra året, vilket ökar antalet möten.

Kontrollanten bestämmer själv när hen filmar

För att trygga biljettkontrollanternas säkerhet ska kroppsburna kameror testas.

Under en testperiod på tre månader kommer en grupp på cirka 10-15 biljettkontrollanter i lokaltrafiken i huvudstadsregionen att kunna slå på en kroppskamera, i situationer som hen bedömer som möjligtvis hotfulla eller farliga.

– De kontrollanter som bär kamera har en skylt på bröstet där det informeras om kamerabevakning. Och dessutom meddelar kontrollanten muntligt när hen startar inspelningen, säger Koskinen.

Försöket ska sedan utvärderas för att se om användningen av kroppsburna kameror verkligen gör kontrollanternas arbete tryggare.

– Vårt primära syfte är att förbättra säkerheten, förstås kontrollanternas arbetssäkerhet men också att förebygga hotfulla situationer i kollektivtrafiken i allmänhet, säger Koskinen.

Dessutom ska HRT utreda om och hur kamerorna påverkar den allmänna säkerheten inom kollektivtrafiken.

– Vi har en stark tro på att kameran förebygger situationer redan genom sin närvaro.

Biljettkontrollanterna har inte tillgång till materialet, vilket behandlas i enlighet med relevant lagstiftning. De som har tillgång till materialet – Koskinen själv, HRT:s kontrollchef, samt beredskaps- och säkerhetschefen på HRT – granskar enbart materialet om en farosituation ägt rum.