SFP vill ändra i finansieringslagen som bestämmer på vilka grunder välfärdsområdena får sina pengar.
Partiet menar att den penibla situation som Södra Karelens välfärdsområde hamnat i är en signal att den nuvarande finansieringsmodellen inte fungerar.
Södra Karelens välfärdsområde har gjort upp en budgetplan som enligt Östra Finlands förvaltningsrätt är olaglig eftersom den inte strävar mot att fylla budgetunderskottet.
Alternativet hade varit att välfärdsområdet hade tvingats göra så stora nedskärningar att man eventuellt skulle ha brutit mot grundlagen, säger välfärdsområdesdirektör Sally Leskinen.
SFP vill ändra modellen som de själva varit med att besluta om
Enligt SFP:s partiordförande Anders Adlercreutz är det här en signal att den nuvarande finansieringsmodellen inte fungerar.
– Det här är en omöjlig situation, ett moment 22 kan man säga. Eftersom SFP tror att det här kommer att bli det första fallet av många är det bättre att försöka reagera i tid och se vad i finansieringslagen vi kunde justera.
Vilket är SFP:s konkreta förslag?
– Vi har ännu inte ett konkret förslag. Vi vill påtala den här uppenbara problematiken, att vi har ett problem i vår lagstiftning.
SFP har ändå kritiserat delar av finansieringslagen tidigare. Bland annat vill man ändra i vilka faktorer som påverkar när välfärdsområdena får sina pengar.
– Vi är rädda för att om man överbetonar antalet diagnoser som grund för finansiering, skapar man felaktiga incitament. Vi vill att man i högre grad ska betona invånarantal och befolkningstillväxt.
Ni satt i förra regeringen som grundade finansieringsmodellen och sitter nu igen i regeringsställning. Hur kunde ni låta det gå så här?
– I förra regeringen var vi ett av fem partier och nu är vi ett av fyra partier. Men i denna regering har vi ändå kunnat höja den koefficienten som belönar förebyggande arbete och ger områdena lite bättre finansiering om de satsar på det. Det var ett steg i rätt riktning.
Hur ska man komma åt överdiagnostiseringen med politiska beslut?
– Det här är något som tjänstemännen på Social- och hälsovårdsministeriet och experterna på THL måste ta tag i. De måste bestämma om vi nu mäter rätt saker. SFP har inte just nu ett svar på det här, säger Adlercreutz.
– Men jag tycker att det är viktigt att man påtalar det här problemet och försöker skapa en politisk vilja inom regeringen för att se över helheten.
”Akut problem i södra Karelen måste lösas av tjänstemännen”
Sally Leskinen vid Södra Karelens välfärdsområde vill ha ett snabbt politiskt beslut i deras akuta problem. Kommer det att ske?
– Vi inom regeringen har inte gått in för att generellt ge förlängd tid att få underskotten i skick, men det kommer nog att finnas behov för flexibilitet på vissa områden. Och sedan har vi den separata frågan, hur vi gör i en situation där vi har två lagar som går emot varandra.
Och svaret på den frågan är?
– Jag upplever att Finansministeriets och Social- och hälsovårdsministeriets tjänstemän och jurister borde sätta sig ner och bena igenom orsakerna. Vilka är de kritiska parametrarna? Hur kunde man förbättra situationen så att man inte ställer välfärdsområde inför en helt omöjlig situation?
– Jag befarar att Södra Karelen endast är det första fallet, jag kan gott tänka mig att det kommer flera liknande, säger Adlercreutz.