Staden Kristinestad beviljade bygglov för Koppös projekt i juni och det har vunnit laga kraft.
Erik Trast, vd för CPC Finland som är en av ägarna till Koppö Energia, säger nu att man hoppas kunna fatta ett investeringsbeslut i början av nästa år.
Utsläppshandeln ska omfatta avfall
Men han berättar också att det finns en utmaning som har att göra med koldioxiden. Mer specifikt dess ursprung.
Tanken är att anläggningen i Kristinestad ska använda den koldioxid som Westenergys planerade anläggning i Korsholm ska ta tillvara.
Dessa två projekt är sammanlänkade, rent av beroende av varandra.
Som läget är nu med EU:s regelverk skulle vätgasanläggningen endast få använda 50 procent av den koldioxid som anläggningen i Korsholm tar tillvara. Detta eftersom bara cirka 50 procent av Westenergys avfall har biologiskt ursprung, medan resten är fossilt.
För att lösa det här problemet borde avfallsförbränningsanläggningarna bli en del av EU:s utsläppshandelssystem.
Enligt Erik Trast verkar det som att det här nu kommer att ske under perioden 2027 - 2029. Han menar också att det är så gott som säkert att det kommer att ske. År 2022 kom nämligen EU överens om att utsläppshandeln ska utvidgas till bland annat avfallsförbränningen.
I Miljöministeriets pressmeddelande hette det att ”Beslut om att inkludera förbränning av kommunalt avfall i utsläppshandeln från och med 2028 fattas utifrån kommissionens utredning 2026”.
Finansiärer gillar inte osäkerhet
Men den här relativa osäkerheten gillar inte finansiärerna och bankerna. De vill vara säkra på att 100 procent av koldioxiden får användas innan de förbinder sig till att finansiera projektet.
Och enligt Trast kunde den här osäkerheten lösas genom att finska regeringen fattar ett beslut om att avfallsförbränningsanläggningar senast 2029 omfattas av den nationella utsläppshandeln.
Detta alltså som en garanti om EU vid det laget inte redan omfattat anläggningarna i fråga.
Till exempel Sverige har redan i många år tagit med avfallsförbränningen i utsläppshandeln.
Kan Westenergy producera tillräckligt med rökgas?
Även från Westenergys sida konstaterar utvecklingschef Juha Ripatti att det finns saker som måste få en lösning för att projektet ska bli verklighet.
Till att börja med: För att kunna förse Koppö Energia med koldioxid måste förstås Westenergy producera tillräckligt med rökgas.
Och där oroar man sig för den reform av upphandlingslagen som är under beredning. Reformen kan begränsa kommunernas möjligheter att köpa tjänster från delägda interna bolag, om kommunens ägarandel i bolaget är mindre än 10 procent.
Westenergy ägs av sju kommunala avfallsbolag, och 10-procentsregeln skulle enligt Juha Ripatti betyda att åtminstone tre av de minsta bolagen skulle uteslutas. Han ser till och med en risk för att hela den nuvarande kommunala avfallshanteringen skulle splittras.
Ripatti räknar att i slutändan skulle mellan 30 och 40 procent av avfallsmängderna som Westenergy idag hanterar kunna försvinna.
Det har dock rapporterats att avfallshantering, avloppsvattenhantering samt bibliotekstjänster skulle undantas från 10-procentsregeln.
– Nu har vi läst att regeringen kanske ska göra ett undantag för avfallshanteringen, och det skulle förstås vara bra, säger Ripatti.
Vad räknas som spillvärme?
Ett annat problem gäller den energi som Westenergy producerar och som används till fjärrvärme. Ungefär hälften av Westenergys omsättning kommer från den försäljningen.
– Problemet här är att EU i framtiden kommer att kräva att man i produktionen av fjärrvärme endast får använda spillvärme och förnybar energi. Det som nu skulle behöva göras i Finland är att kategorisera all värme från förbränningen av icke återvinningsbart avfall som spillvärme, menar Ripatti.
I Tyskland och Frankrike har man redan gjort den kategoriseringen.
Westenergy behöver ryggstöd
Det här är frågor som måste lösas, säger Ripatti, för att man ska ha ett ”ryggstöd” och kunna satsa på att leverera koldioxid till Koppö Energias anläggning.
Vad gäller Westenergys planerade anläggning har man kommit så långt att man med stor säkerhet vet vad den kommer att kosta att bygga och vad driften kommer att kosta.
– Vi har också kommit väldigt långt med den tekniska planeringen. Men tidigare nämnda frågor måste få en lösning, säger Ripatti.
Yle Österbotten har sökt tjänstemän på miljöministeriet för att kommentera läget