BRYSSEL EU:s mål om att vara världsledande i klimatfrågor sätts på prov då unionens miljöministrar samlas i ett sista försök att enas om mer ambitiösa utsläppsminskningar inför FN:s klimattoppmöte i Belém i Brasilien.
På bordet ligger ett förslag om att minska koldioxidutsläppen med 90 procent till 2040, en åtgärd som ses som avgörande med tanke på EU:s fastslagna mål om att vara klimatneutralt år 2050.
Förslaget möter ändå motstånd i länder som Polen, Tjeckien och Ungern med stora utsläppsintensiva industrier. Länderna oroar sig för hur konkurrenskraften påverkas om utsläppsmålet blir alltför ambitiöst.
Samtidigt trycker i synnerhet de nordiska länderna på för att bibehålla eller stärka ambitionen, med hänvisning till klimathotet och behovet av att upprätthålla Europas teknologiska konkurrenskraft i förhållande till Kina och USA.
Danmark, som innehar det roterande ordförandeskapet i ministerrådet, har arbetat intensivt för att medlemsländerna ska kunna nå en överenskommelse vid dagens möte.
– Vi har lagt fram alla nödvändiga förutsättningar för att nå en kompromiss. Nu återstår den politiska viljan. Under dagen får vi se om det finns en verklig vilja att kompromissa i rummet, sa Danmarks klimatminister Lars Aagaard inför mötet.
Kompromissförslag ska överbrygga motsättningarna
För att blidka skeptikerna har flera kompromissförslag lagts fram inför mötet. Ett av dessa utgår från att tillåta så kallade koldioxidkrediter som innebär att klimatinsatser finansierade utanför EU räknas in i utsläppsmålet.
Kommissionen har föreslagit att upp till tre procent av utsläppsminskningarna till 2040 kan täckas genom klimatåtgärder utanför EU. Flera länder, bland dem Frankrike, vill ändå höja gränsen till fem procent.
Kritiker, bland annat miljöorganisationer och vetenskapliga rådgivare, varnar ändå för att införandet av koldioxidkrediter kan leda investeringar bort från inhemska klimatsatsningar och urholka EU:s klimatmål.
Ett antal medlemsländer vill också bevara möjligheten att omförhandla klimatmålet för 2040 om de ekonomiska förutsättningarna förändras eller om det visar sig att EU:s skogar absorberar mindre koldioxid än beräknat.
– Vi försöker visa världen att vi kan nå en överenskommelse som är bra för såväl klimatet som ekonomin. Vi vill rädda båda samtidigt, säger Polens statssekreterare Krzysztof Bolesta.
Finland stöder 90-procentsmålet
Finland stöder målet att minska nettoutsläppen med 90 procent, men vill att EU-kommissionen beaktar osäkerheter inom markanvändningssektorn samt principerna om teknikneutralitet och kostnadseffektivitet.
Miljöminister Sari Multala (Saml) efterlyser en tydlig signal om EU fortsätter att föra en konsekvent klimatpolitik som stärker unionens konkurrenskraft.
– Vi behöver en kvalificerad majoritet bakom klimatlagen och en sådan verkar inte finnas ännu. Vi behöver alltså fortfarande några länder som inte är redo att stödja det nuvarande förslaget, sa Sari Multala inför mötet.
Multala ser positivt på att Frankrike nu verkar villigt att stödja kompromissförslaget och att arbeta för att det ska godkännas. Förhandlingarna för att få med tillräckligt många länder kan ändå både svåra och långa, menar ministern.
Multala: Beslutet kan inte vänta
Vid mötet strävar klimatministrarna även om att enas om ett nytt klimatlöfte för 2035, som ska ligga som grund för klimatförhandlingarna i Belém.
Multala betonar att beslutet om målet för 2035 måste fattas omedelbart för att EU ska kunna sporra andra länder vid klimattoppmötet som inleds om en vecka.
EU har länge varit ledande i kampen mot klimatförändringar och har redan minskat sina utsläpp med 37 procent jämfört med 1990 års nivåer.
Under de senaste åren har klimatarbetet ändå hamnat i motvind i många medlemsländer som oroar sig för stigande energipriser och utsläppsmålens effekter på konkurrenskraften.