Frågan om när kriget i Ukraina kan ta slut ställs med jämna mellanrum och många tror att tillräcklig ekonomisk press på Ryssland kan få anfallskriget att upphöra.
Men den svenska Rysslandsexperten Gudrun Persson befarar att Moskva kan ha uthållighet att fortsätta länge än.
Hon tvivlar på att Ryssland avslutar kriget innan det inser att läget är hopplöst eller då målen med kriget nåtts.
– De politiska och strategiska målen med invasionen – rätt till en egen intressesfär, en ändrad säkerhetsordning i Europa och transatlantiskt samt regimstabilitet på hemmaplan – har inte förändrats en millimeter under kriget, säger Persson.
Hon konstaterar att Rysslands mål står fast oavsett vad som händer på slagfältet i Ukraina.
– Det är rätt anmärkningsvärt att Ryssland med tanke på de enorma förluster man lidit ändå är där och slåss, säger Persson.
Persson har forskat kring Rysslands strategiska militära tänkande från Krimkriget i mitten av 1800-talet till våra dagar och märkt att vissa idéer återkommer även om staten emellanåt faller sönder, som vid revolutionen 1917 och den ryskledda Sovjetunionens kollaps 1991.
– Det går några år och sedan reser man sig och så kommer det offensiva tänkandet tillbaka.
– En av de återkommande idéerna är att man ska försvara själva kärnlandet, Moskva och Sankt Petersburg, och föra kriget längre bort, gärna på något annat lands territorium.
Den ryska envisheten och uthålligheten kan vara stor
Då Sovjetunionen föll på 1990-talet miste Ryssland största delen av sin buffert i form av bland annat de baltiska staterna, Ukraina och de tidigare lydstaterna i Östeuropa.
Många bedömare ser kriget i Ukraina som ett uttryck för rysk imperialism och ett försök att återupprätta en buffert.
Gudrun Persson framhåller att Ryssland tidigare visat att landet kan vara både envist och uthålligt.
– En rysk militärtänkare kom i slutet av 1800-talet fram till att det tog Ryssland åtta krig och 37 år att erövra Krim från ottomanerna. Så uthålligheten finns där.
Varför har imperialismen överlevt i Ryssland då den småningom dött ut i de gamla imperierna i väst, som Storbritannien och Frankrike?
– Jag tror att det har att göra med att Ryssland aldrig varit en nationalstat på det sättet som de här västliga imperierna ändå var, säger Gudrun Persson.
En annan orsak kan vara att Ryssland aldrig analyserat och konfronterat sitt förflutna.
– Mina ryska kollegor brukade säga att man inte gjort upp med historien på djupet och på bredden.
Många missförstånd i väst
Gudrun Persson efterlyser mer insikter om Ryssland bland västliga forskare och politiker.
Missförstånden om det ryska tänkandet och kontinuiteten kring tänkandet har varit många, säger hon.
– När man talar om strategi i väst menar man oftast själva metoden, hur man ska föra krig. Men i den ryska debatten handlar strategi om hela ramverket runt omkring, det vill säga varför ska vi ha krig?
Enligt Gudrun Persson har det ryska tänkandet ofta nedvärderats och betraktats som outvecklat i väst. Därför har överraskningarna blivit stora då Ryssland agerat som landet gör.
– Oj, vad överraskade alla blev i väst då Ryssland ockuperade Krim 2014, påpekar Persson och påminner om fortsättningen, alltså storanfallet mot Ukraina 2022.
Persson säger att hon kommer ihåg den västliga debatten inför då man inte trodde att Ryssland skulle attackera, eftersom det i väst inte uppfattades som rationellt.
– Men det är ett spegelbeteende, vi applicerar det vi tycker på Ryssland trots att saker och ting ser annorlunda ut där.
En annan sak som enligt Gudrun Persson missuppfattats i väst är tron att Ryssland hela tiden reagerar på vad västländerna gör.
– Krig börjar på hemmaplan. Det är inrikesförhållandena som Ryssland utgår ifrån i första hand, inte vad vi gör eller inte gör i väst.