I måndags tragglade kommunfullmäktigeledamöterna i Korsholm genom nästa års budget, en budget där siffrorna lyser rött och som landar på minus.
När man efter mer än sju timmar kunde godkänna budgeten återstod nästa års skattesatser. Tomas Koskinen (KD) begärde ordet och föreslog en höjning av inkomstskattesatsen från 8,9 till 9,2 procent.
– Vi hade minusresultat ifjol, vi har minusresultat framför oss. Jag är rädd att det goda arbete Korsholms kommun har gjort inom bildningen och småbarnspedagogiken ska ta för mycket stryk med det vi har framför oss idag, sa Koskinen i fullmäktigesalen då han föreslog en höjning av inkomstskattesatsen.
Jonathan Hemming (Gröna) var en av två som stödde och röstade för Koskinens förslag. Koskinens förslag föll med siffrorna 37-3.
Dagen efter mötet säger Hemming till Yle Österbotten att han är förvånad över att inte fler valde att rösta för en höjning, även om han ser det som att SFP höll en gemensam linje.
– Det finns ett ackumulerat överskott, men på grund av turbulensen ute i världen, en statsandelsreform på gång och fortfarande lite växtvärk efter vårdreformen upplever jag att vi behöver behålla det ackumulerade överskottet, parera minusbudgeten och få stabilitet, säger Hemming.
Vill inte höja flera år på rad
Det finns en historia av att höja skattesatsen i Korsholm, så har det nämligen gått de senaste åren. Den största höjningen skedde på budgetmötet för ett år sedan då man valde att höja inkomstskattesatsen från 8,4 procent till 8,9 för år 2025.
Mikael Fredman (SFP), som är första vice ordförande i kommunfullmäktige, säger att han valde att rösta emot en skattehöjning eftersom sparbesluten varit och är väldigt betungande. Han tror inte på att höja inkomstskattesatsen, för det skulle vara att ta den lätta vägen.
– Man kan inte knäböja invånarna genom att höja skatten varje år, dessutom skrämmer man bort eventuella nya inflyttare till Korsholm om man höjer varje år, säger Fredman dagen efter mötet.
Arvid Karell (KD) är inne på samma linje.
– Korsholmarnas privata ekonomiska medel är inte en reserv för fullmäktige att använda om vi inte lyckats balansera budgeten. Vi har i Korsholm höjt skatten de två senaste åren, trots det har vi inte fått budgeten i balans, säger Karell.
Under måndagens möte framhöll också Tomas Koskinen att det inte är bra att höja skatten flera år i rad, men han sa också att det är skarpt läge nu. Koskinen påpekade att kommunen hållit samarbetsförhandlingar under året och att nya har aviserats för nästa år.
Kartläggning först – höjning sedan
Karina Björninen (MSK) bad om ordet under fullmäktigemötet och berättade att hon för ett år sedan, som medlem av kommunstyrelsen, varit beredd att höja inkomstskattesatsen en aning mer än vad man gjorde då. Hon är inte av den åsikten längre, i stället vill hon att de vänder på alla andra stenar först.
– Vi är skyldiga både kommuninvånarna och kommunens anställda att göra en ordentlig kartläggning och sedan tar vi det därifrån, säger Björninen.
Också Isak Westerlund (SFP) framhåller vikten av att se över kommunens ekonomi först och höja skatten sedan. Men:
– Korsholm kommer sannolikt att vara tvungen att höja skatten för 2027, det är svårt att i detta skede se några andra lösningar, säger Westerlund.
En faktor som gjorde att många valde att inte rösta för en höjning är den pågående statsandelsreformen där det ännu inte är klart vad det innebär för Korsholms del.
Nedlagda röster
Tidigare under mötet var Charlotta Rosenlöf (SFP) inne och nosade på en skattehöjning, men när Koskinens förslag diskuterades blev hon osäker.
– Om vi hade lindrat sparkraven på bildningen med 300 000 som jag föreslog, hade jag också stått bakom en skattehöjning, säger Rosenlöf dagen efter mötet.
När ärendet gick till omröstning i kommunfullmäktige var Rosenlöf en av tre som valde att inte rösta, Marlene Ahlberg (SFP) och Rosmarie Finne lade också ner sin röster. Med rösterna 37-3 valde kommunfullmäktige att inte höja skattesatsen.
– Under Korsholms budgetbehandling bestäms skattesatsen till sist, efter att man klubbat utgifterna, så det går sen inte att backa sparbesluten efter att skattesatsen höjts. Jag aviserade en skattehöjning samtidigt som jag pratade mig varm för barnen och bildningen, men det hade inte effekt, säger Rosenlöf.
Hade kunnat vara på noll 2027
En höjning med 0,3 procentenheter hade gett kommunen knappt 1,4 miljoner euro mer nästa år, eller mer exakt 1 389 000 euro, uppger kommunens ekonomidirektör Henrik Sandback. Det hade ändå inte täckt det budgeterade underskottet.
– Efter ändringarna i budgeten igår blev underskottet -2,75 miljoner euro. En skattehöjning till 9,2 procent hade kunnat minska det till cirka 1,35-1,4 miljoner, säger Sandback.
Enligt hans beräkningar hade en höjning till 9,2 procent inneburit att Korsholms kommun hade kunnat vara nära ett nollresultat redan 2027.
Vad är din åsikt, höja skatten och få minskat sparbehov eller ta smällen och vänd på stenar? Kommentera gärna!
Artikeln uppdaterad 12.11.2025 kl 8.40 med korrigering av vilka som avstod att rösta samt nya citat av Rosenlöf.