Start

Så här prioriterade de österbottniska kommunerna sina skattemedel under fjolåret

Vilka österbottniska kommuner satsar extra mycket skattemedel på musik och kultur och vilken kommun betalade mest för förskole­undervisningen i fjol?

Tre uppslagna böcker som barn håller i, barnens ansikten syns inte på bilden.
Både grundskolan och småbarnspedagogiken hör till de uppgifter som kommunerna måste sköta enligt lag. Bild: Sami Takkinen / Yle

Enligt lagen måste kommunerna använda en minimimängd resurser på småbarnspedagogiken och grundskolan. Men de kan välja att använda mer än minimibeloppet, och de kan också välja att satsa pengar på sådant som inte är lagstadgat. I den här artikeln har vi sammanställt information om hur kommunerna prioriterade att använda sina skatteinkomster under fjolåret.

Förskoleundervisningen ingår i de lagstadgade uppgifterna och bland landsbygdskommunerna hör Kronoby (138 euro per invånare) och Korsnäs (135 euro per invånare) till de kommuner som satsar mer än genomsnittet på den. Det ger dem en trettonde respektive en femtonde plats bland landsbygdskommunerna.

Bland de urbana kommunerna ligger Kaskö i topp när det handlar om förskoleundervisning med 183 euro per invånare. Larsmo ligger på andra plats med 146 euro. 14,5 procent av invånarna i Larsmo är sex år eller yngre medan bara 4,2 procent av invånarna i Kaskö tillhör den här åldersgruppen. Förskoleundervisningen per barn kostar alltså betydligt mer i Kaskö än i Larsmo.

Larsmo satsar 1 051 euro per kommuninvånare på småbarnspedagogiken varje år. Det placerar dem på en förstaplats bland de urbana kommunerna.

I kategorin landsortskommuner ligger Korsholm på andra plats inom småbarnspedagogiken med 895 euro, tätt följd av Pedersöre på tredje plats med 875 euro. I Korsholm är 7,3 procent av invånarna 0-6 år gamla medan 10,3 procent hör till den här åldersgruppen i Pedersöre.

Gymnasier och yrkesundervisning

När det gäller andra stadiets utbildning spenderar Jakobstad mer än de flesta andra på gymnasieutbildning. Med sina 229 euro per invånare ligger Jakobstad på tredje plats i jämförelse med de andra urbana kommunerna i hela landet. Betydligt längre ner på listan hamnar Karleby (164 euro) och Vasa (138 euro).

Karleby använder i stället mer pengar än genomsnittet på yrkesutbildning och ligger med sina 27 euro per invånare på en åttondeplats bland de urbana kommunerna. Det här är ändå små summor jämfört med Vasa som med sina 426 euro landar på en andraplats.

Trafik, musik och kultur

Kristinestad ligger på en tredjeplats i tabellen över satsningar på trafikleder inom landsbygdskommuner med 411 euro per kommuninvånare.

Korsnäs delar en förstaplats med Puolanka bland landsbygdskommunerna inom ett ovanligt område: teater- dans- och cirkustjänster. Båda kommunerna satsar fem euro per invånare på det här området. Bland de 20 landsortskommuner som över huvud taget använder kommunala medel för det här ändamålet återfinns också Nykarleby (4 euro), Vörå (2 euro) och Malax (2 euro).

Malax sticker ut bland landsbygdskommunerna genom sin satsning på musikverksamhet, 14 euro per kommuninvånare. Det ger dem en fjärdeplats bland de här kommunerna, efter trean Närpes (15 euro).

Bland landsbygdskommunerna har Vörå satsat mest på kategorin övrig kulturverksamhet, 99 euro per invånare. På femte plats bland de här kommunerna ligger Närpes som satsat 59 euro per kommuninvånare på övrig kulturverksamhet.