Att se en björn, tiger eller panda har i flera år lockat både vuxna och barn till djurparker. Många tycker att djurparker är ett bra sätt att få bekanta sig med djur och natur och lära sig mer om dem.
Men är det etiskt försvarbart att hålla djur i fångenskap på det här sättet? Och hur går det för djuren då en djurpark tvingas lägga ner verksamheten som i fallet med Etseri djurpark?
Ämnet diskuterades i torsdags i radiodebatten Slaget. Där deltog filosofen och djurrättskribenten Be Nordling, och Sanna Hellström som är verkställande direktör för Högholmens djurpark.
Be Nordling är starkt kritisk till hur verksamheten ser ut i djurparker idag.
– Jag minns att jag redan som barn reagerade på att många djur i djurparker såg ledsna ut. De visade stressbeteenden och inte verkade må bra. Det var nog då min syn började förändras, säger Nordling om sin egen relation till djurparker.
Sanna Hellström, som har arbetat elva år på Högholmen, försvarar djurparkernas roll och betonar deras vetenskapliga betydelse.
– Jag har fått en mycket bättre inblick i hur djurparker samarbetar, vad vi gör inom forskning och bevarande. Min syn har blivit mer vetenskaplig. Jag ser på djurparker som en helhet, säger Hellström.
Djurparkernas roll: Artbevarande eller publikdragare?
Ett vanligt argument för djurparker är att de bidrar till bevarandet av arter, men rättfärdigar det här djurparkers existens?
Be Nordling menar att det här argumentet har kommit in i bilden senare och inte alltid stämmer överens med verkligheten.
– Artbevarandet är förstås viktigt, men det betyder inte att alla djur i djurparker är hotade. Många finns där för att de lockar publik. De är exotiska och spännande, och det är därför folk vill se dem, säger Nordling.
Sanna Hellström betonar å sin sida att bevarandearbetet är avgörande i en tid då den biologiska mångfalden minskar drastiskt.
– Vi förlorar biologisk mångfald hela tiden. Det vi har gjort hittills räcker inte. Vi behöver artbevarande, och djurparker kan spela en viktig roll när det gäller att upprätthålla populationer av utrotningshotade arter.
Samtidigt är många av de hotade djuren i naturen hotade just på grund av oss människor. Vi förstör helt enkelt deras livsmiljöer. Är det alltså då ens möjligt att rädda arter vars naturliga miljö försvinner?
– Det är en svår fråga för framtiden. Vad ska vi göra om det inte längre finns livsmiljöer kvar för vissa arter? Jag hoppas att vi människor ändrar oss och börjar ta bättre hand om naturen, säger Hellström.
Vad händer med djuren då en djurpark tvingas stänga?
Etseri Zoo:s konkurs tidigare i år uppmärksammar en annan viktig fråga: Vad händer med djuren när en djurpark måste stänga?
I Etseris fall har flera djur omplacerats till bland annat Högholmen.
– Vi har ett nätverk av djurparker i Europa och världen. Vi samarbetar mycket, och vid sådana här situationer hjälper nätverket till att hitta nya hem för djuren, förklarar Sanna Hellström.
Hellström medger att det finns en risk att djuren avlivas om ingen kan ta emot dem.
– I vissa fall är det möjligt att djuren avlivas. Jag vet inte exakt vad som hänt i alla länder, men det har förekommit då djurparker har tvingats stänga på grund av krig eller andra kriser.
Be Nordling påpekar att avlivning inte bara sker när djurparker läggs ner.
– Det föds fler djur än det finns plats i djurparker. Vissa djur omplaceras, men en del avlivas också, eller används som föda åt andra djur.
Kolmården i Sverige har exempelvis avlivat friska, utrotningshotade antiloper för att de inte passade in i flocken eller för att det saknades plats.
– Ibland är det nödvändigt. I naturen dör många fler djur än i djurparker. För att hålla populationen frisk kan man inte låta alla djur leva maximalt länge, säger Hellström.
Hur ska framtidens djurparker se ut?
Så hur borde framtidens djurparker se ut? Ett förslag handlar om att djurparker kunde omvandlas till djurhem eller rehabiliteringscenter där djuren lever i lugn och ro – utan publik och med minimal mänsklig kontakt.
Be Nordling tycker förslaget låter bra, för då skulle man kunna fokusera på de arter som verkligen behöver hjälp. Samtidigt tycker hon det låter orealistiskt.
– Djurparker har alltid handlat om underhållning och utställning. Det är svårt att tänka sig dem helt utan publik och intäkter.
Hellström håller med och hänvisar till den ekonomiska verkligheten.
– Allt vårt bevarandearbete och utbildning finansieras genom publiken. Utan den behövs helt nya finansieringsmodeller.
Vad tycker du? Ska vi ha djurparker i framtiden – eller är det dags att tänka om?