STRASBOURG EU:s utrikeschef Kaja Kallas gjorde sig redan som estnisk premiärminister känd som Ukrainas vän och som en skarp kritiker av Ryssland.
Som hög representant för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik tvekar hon inte heller att tala klarspråk när Ukrainas framtid står på spel.
Svenska Yle fick möjlighet att intervjua Kallas i samband med EU-parlamentets pågående plenumvecka i Strasbourg.
I samtalet diskuterar Kallas bland annat riskerna i de pågående fredssonderingarna, betydelsen av att varje land själv får forma sin säkerhetspolitiska kurs och varnar för faran i att belöna angriparen i en militär konflikt.
Bara en angripare och ett offer
Intervjun äger rum på tisdag förmiddag, i ett läge där nya uppgifter ständigt strömmar in efter förhandlingarna i Genève och parallella samtal i Abu Dhabi.
Under veckan har medierna rapporterat om ett amerikanskt 28-punktsförslag, ett europeiskt motförslag och ett 19-punktsförslag som enligt uppgifter ligger närmare Ukrainas önskemål.
Hur optimistisk är du om ett genombrott i fredsförhandlingarna på ett sätt som skulle kunna resultera i en varaktig fred för Ukraina, Kaja Kallas?
– Vi välkomnar självklart alla fredsinitiativ, och president (Donald) Trump vill definitivt uppnå fred. Varje ansträngning i den riktningen är värdefull. Men för att uppnå en hållbar och varaktig fred måste också Ryssland ta ansvar.
– Det handlar inte om två jämbördiga parter: det finns en angripare och ett offer. För att undvika fler krig måste vi därför utöva tryck på den som agerar aggressivt, alltså Ryssland, och samtidigt ställa krav och få åtaganden från deras sida.
Hur svarar du på påståendena att Europa och europeiska medlemsstater har blivit helt åsidosatta i dessa förhandlingar?
– För att någon plan ska fungera behöver den stöd från Ukraina och Europa. Så det är mycket tydligt att vi måste vara en del av det.
Vilka röda linjer får inte korsas i försöken att nå ett eldupphör och vilka av dem kan i värsta fall äventyra Ukrainas säkerhet?
– Det finns många farliga punkter. Ser man på den första 28-punktsplanen så var den som gjord för att det skulle vara lättare för Ryssland att invadera igen. Därför måste vi se till att det blir en plan som säkerställer att Ryssland inte invaderar igen.
”Det är Ryssland som har bråttom”
Den pågående veckan har i olika sammanhang beskrivits som en ödesvecka för Ukraina. Tidigare signalerade USA:s president Donald Trump att han vill ha ett svar av den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj före tacksamhetshögtiden Thanksgiving på torsdag. Utrikeschefen Kallas manar till lugn.
– Ryssland vill att vi ska tro att det är Ukraina som har bråttom och att de kan lägga press på Ukraina för att få dem att ge efter så mycket som möjligt, medan fokus egentligen borde ligga på att det är Ryssland som har bråttom med att få till ett avtal.
Kallas hänvisar till att Rysslands ekonomi är i dåligt tillstånd och att landet börjar få slut på pengar för att finansiera kriget. Det är ett läge, menar hon, som Europa bör utnyttja som inflytande för att lägga ytterligare press på Ryssland.
– Nu behöver vi en plan som säkerställer att Ryssland inte invaderar igen, vilket innebär att de bör respektera sina internationella åtaganden om att inte angripa andra länder.
Vilka risker finns om de nuvarande samtalen misslyckas?
– Om de samtalen stupar på att Ryssland inte gör några eftergifter måste vi fortsätta med det vi gör nu, vilket är att lägga mer press på Ryssland och hjälpa Ukraina. Återigen: Ryssland vill ha en snabb lösning eftersom de befinner sig i en svår situation. Kanske är det inte en så dålig sak.
Tror på reparationslån till Ukraina
I egenskap av utrikeschef ligger det på Kaja Kallas bord att försöka föra samman EU-ländernas åsikter då viljorna går isär. Sympatierna till Ukraina har ändå varit i det närmaste odelad sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig.
– Vi har varit enade. Självklart vill alla ha fred. Men det är också, särskilt för de länder som gränsar till Ryssland, tydligt att vi behöver långvarig fred. De förutsätter också eftergifter från den ryska sidan.
När man ser på de nordiska länderna säger många av dem att de nu bär en alltför stor börda för att stödja Ukraina, att andra europeiska länder också borde ta ansvar. Håller du med, Kaja Kallas?
– Om vi tittar på siffrorna är det sant att de nordiska länderna, liksom Tyskland och Nederländerna, har burit den största bördan när det gäller stöd till Ukraina. Vi har också efterlyst att alla länder ska ta sitt ansvar.
Och när det gäller de frysta tillgångarna, ser du att det kan bli ett genombrott där eftersom de också är en del av dessa fredsförslag som har diskuterats? Vad kommer diskussionen att leda till?
– Det har nu tagits bort från planen och jag tycker att det är mycket viktigt att vi fortsätter arbetet med reparationslånet till Ukraina.
– Återigen, varför visar Ryssland nu upp ett fromt ansikte och säger att de vill ha fred och är öppna för diskussioner? Det är för att de är rädda för att reparationslånet ska godkännas och frysta tillgångar tas i bruk.
Ryssland avgör inte Ukrainas allianser
I den läckta 28-punktsplanen ingår en paragraf om att Nato skriver in i sina fördrag att Ukraina aldrig blir medlem i försvarsalliansen. I det europeiska motförslaget konstateras enbart att det inte finns enighet om att ta in Ukraina.
– Ryssland bör inte ha något att säga om vilka allianser någon av oss tillhör, slår utrikeschefen Kaja Kallas fast.
I frånvaron av konsensus och politisk vilja för att ta in Ukraina i Nato framhävs betydelsen av Ukrainas integration med Europa och ett framtida EU-medlemskap, något som inte utesluts i något av de cirkulerande fredsinitiativen.
– Det är inte bara en strategisk fråga, utan också viktigt för det ukrainska folket som får visa att de hör till den europeiska familjen, ett mål som EU fortfarande arbetar aktivt med, säger Kallas.
Finlands stöd till Ukraina har varit starkt sedan den fullskaliga invasionen i februari 2022.
– Jag tror att länder som Finland mycket väl vet att om aggression belönas så kommer det att hända igen. Det vill vi stoppa, avrundar Kaja Kallas.