Den avreglerade taximarknaden ledde till fler taxiföretag och digitala plattformar, men också kritik om sämre kvalitet och ökad grå ekonomi. Nu föreslår regeringen striktare regler, inklusive obligatorisk taxameter. Det har fått beröm för ökad trygghet, men kritik för möjliga prishöjningar.
2018 drev dåvarande kommunikationsminister Anne Berner (C) igenom en omtalad taxireform.
Den tidigare relativt strikta taximarknaden luckrades upp. Prissättningen på taxiresor blev fri och taxametrarna slutade vara obligatoriska. Den övre gränsen på antalet taxilicenser togs också bort.
Avregleringen ledde snabbt till att antalet taxilicenser ökade. Digitala taxiplattformar såsom Bolt, Yango och Uber tog sig in på den finländska marknaden.
Reaktionerna på reformen var starka både för och emot. Kritiker talade om vilda västern inom taxibranschen. Många ansåg att den avreglerade marknaden medförde en större grå ekonomi, att servicen blev sämre och att kvaliteten sjönk.
Förespråkare lyfte fram de förmånliga priserna som de digitala taxiplattformarna kunde erbjuda, kortare väntetider och smidiga sätt att både beställa och betala för en taxi.
Striktare reglering kommer tillbaka – lagförslaget får både kritik och beröm
Under översikt av nuvarande kommunikationsminister Lulu Ranne (Sannf) förbereds nu en ny taxireform. Hit hör bland annat obligatoriska taxametrar, striktare villkor och längre utbildning för att få taxitrafiktillstånd. Ranne vill också underlätta identifieringen och övervakningen av taxibilar.
Nuvarande lagstiftning kräver taxameter enbart om priset inte bestämts på förhand.
”Vi återställer förtroendet för branschen, bekämpar den grå ekonomin och Finland får tillbaka trygga taxibilar”, säger Ranne i ett pressmeddelande.
Lagförslaget har fått både kritik och beröm.
Kaj Rönnholm, som sitter i styrelsen för Finlands taxiförbund ställer sig positivt till förändringarna. Han menar precis som Ranne att det skulle förbättra kundernas förtroende och rättsskydd.
– Att köra taxi utan taxameter är som att ha en matbutik utan kassasystem, konstaterar Rönnholm.
Från de digitala taxiplattformarna har mottagandet varit svalare.
Mikael Uusivuori, som är chef för Bolts verksamhet i Finland, menar att reformen inte råder bot på den gråa ekonomin. Han ser inte heller något behov för obligatoriska taxametrar eftersom Bolt redan nu redogör all kördata och prissättning för Traficom.
I Sverige och Danmark har motsvarande lagstiftning lett till prishöjning. Uusivuori säger att det kan ske även i Finland.
– Vi har för tillfället ingen press på att höja våra priser. I framtiden får vi se hur det här beslutet påverkar på lång sikt, säger Uusivuori till Yle Uutiset.
Chaufför försiktigt positiv
Peter Jansson som varit taxichaufför för Bolt och Uber välkomnar förändringarna.
– Det är helt klart ett steg framåt. Vi får fast de svarta taxina, vilka är ganska så många, säger Jansson.
Han understöder också kraven på högre utbildning för att få en taxilicens. Jansson är inte bekymrad över risken att priserna stiger.
– Om priserna skulle höjas skulle resorna minska, men jag tycker att det är okej att höja priserna ändå. Det var massor med resor som jag gjorde som var fem eller sex euro. Det lägsta priset för en resa var 4,80.
Även om Jansson välkomnar förändringarna ställer han sig kritisk till att taxireformen inte innehåller åtgärder mot de låga lönerna som Bolts och Ubers chaufförer får.
Ett alternativ som Jansson förespråkar är ett minimibelopp på hur lite en taxiresa får kosta.
– Det är ett slavjobb med en lön på under fem euro i timmen. Du måste jobba fruktansvärt mycket. Nog kan riksdagen lägga till andra begränsningar, varför inte här då?
Vill du ha striktare regler eller en mer öppen taximarknad? Berätta i kommentarsfältet!