Benjamin Särkkä kritisk till nytt förslag: ”EU skapar en nyckel som öppnar alla lås”

EU går vidare med det kontroversiella lagförslaget om att skanna bilder och videor som delas på meddelande­tjänster.

I Otnäs i Esbo finns det förståelse för att man vill skydda barn. Men den nya lagstiftningen upplevs som problematisk med tanke på rätten till ett privatliv.

Debatten kring myndigheternas rätt att granska privatpersoners meddelanden har pågått i flera år inom EU. Den har stött på hårt motstånd även från finländskt håll. Nu har ändå medlemsländerna kommit överens om en kompromiss.

Frågan är fortfarande öppen och EU-parlamentet ska behandla lagförslaget. Enligt nuvarande tidtabell ska förslagen implementeras senast i april.

Danmark, som innehar EU:s ordförandeskap, har varit en drivande aktör i den här frågan.

– Varje år delas miljontals filer som innehåller sexuella övergrepp mot barn. Bakom varje bild och video finns det ett barn som utsätts för fruktansvärt våld. Det är helt oacceptabelt, säger Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard i en intervju med Reuters.

Tidigare danska förslag har, utöver bild och videor, också innehållit förslag på övervakning av text och ljud. Dessa har plockats bort i den nuvarande kompromissen efter motstånd från flera EU-länder.

”Alla kan inte anses vara brottslingar”

Det har förekommit en hel del motstånd mot CSAM-förordningen. Kritiker anser att förslaget inskränker på EU-medborgarnas rätt till privatliv. Till kritikerna hör cybersäkerhetsexperten Benjamin Särkkä.

– I en fri demokrati ska inte vår kommunikation läsas av någon annan. Vi måste kunna uttrycka våra tankar utan att känna ett behov av att censurera oss själva.

Benjamin Särkkä som sitter på en marmortrappa.
Cybersäkerhetsexperten Benjamin Särkkä hoppas verkligen att EU ändrar åsikt. Bild: Ilkka Vuorinen

Enligt Särkkä är inte den här formen av massövervakning rätt sätt att tackla problemet. Alla kan inte anses vara brottsliga bara för att det finns brottslingar i världen, menar han.

– EU försöker lösa ett riktigt problem, men de använder fel verktyg. Det här leder till att säkerheten blir sämre för alla och medför massiva risker för samhället och demokratin, säger Särkkä.

Brottslingarna kommer oavsett att hitta egna verktyg för att kringgå lagstiftningen och då straffas bara vanliga medborgare som följer lagen, enligt honom.

Som han ser på saken handlar det inte enbart om ett demokratiproblem. Även ur ett datasäkerhetsperspektiv upplever han CSAM-förordningen problematisk.

– EU skapar en nyckel som öppnar alla lås. Det är bara en tidsfråga innan en brottsling får tag på nyckeln.

Särkkä påminner om att massövervakning sällan lett till bra saker runt om i världen.

– Vi har om och om igen sett att liknande teknologi används på fel sätt, säger han.

Hur skulle du vilja att EU agerar för att skydda barn men samtidigt respektera allas rätt till privatliv på nätet? Berätta i kommentarerna!