Förolämpande språkbruk, kompromisslöshet och avsiktliga missförstånd har blivit vardagsmat i internationell politik. Allt oftare kan man också se exempel på detta både i den nationella och lokala debatten.
Färska exempel från Västnyland är bland annat fallet i Hangö där stadsstyrelseledamot Sture Fjäders (Saml) agerande utlöst en förtroendekris. I Raseborg har frågan om skolstängningar lett till eldfängd debatt. Behandlingen i stadsstyrelsen ledde till att stadsdirektör Petra Theman anmälde avvikande mening. Det gav en bild av att hon betonade fakta medan den offentliga debatten styrdes av känslor.
Hangös stadsdirektör Simon Store betonar för sin del att samarbete är en förutsättning för att det kommunala systemet ska fungera.
– Det är viktigt att var och en vet sin roll. En stadsstyrelse är inte heller detsamma som en företagsstyrelse, påpekar Store.
Han hänvisar till att det kommunala systemet i mångas ögon kan uppfattas som trögt och långsamt. Snabba lösningar får man leta efter någon annanstans. Beslutsfattandet i kommunen kräver sin process.
– Man kommer inte långt med att göra soloutspel för det är ändå fullmäktige som helhet som fattar besluten. Ensam har man inte så mycket talan även om man känner att man besitter kunskapen. Det kan vara överraskande och frustrerande att märka, säger Simon Store.
Diskussionsklimatet är avgörande för att beslutsfattandet i en kommun fungerar, säger
Marianne Pekola-Sjöblom, Kommunförbundet
Store upplever att beslutsfattandet på ett allmänt plan fungerar bra. Ansvarsområdena är tydligt utskrivna i kommunallagen och de förtroendevalda får information om hur det kommunala beslutsfattandet går till då de väljs in i de kommunala organen.
I Hangö har man ändå gått in för att efter årsskiftet göra en enkät om samarbetet mellan beredande tjänsteinnehavare och beslutsfattare.
– Det har stor betydelse för de beredande tjänstemännens välbefinnande att samarbetet fungerar och att alla vet sina roller, påpekar Store.
Obekväma beslut
Professorn i statskunskap Lauri Rapeli framhåller att hårda sparkrav sätter prov på beslutsfattarna. Ibland kan frågorna bli så obekväma att det är lättare att hänvisa till brister i beredningen än att fatta de svåra besluten.
– Vill man bli politiker så får man acceptera att man måste fatta besvärliga beslut ibland.
Rapeli tror att en orsak till det tillspetsade debattklimatet är sociala medier. Det snabba och kortfattade informationsflödet gör att beslutsfattare känner sig utsatta eftersom de lätt blir uthängda där. Debatten på sociala medier är helt ofiltrerad och ibland också utan eftertanke. Samtidigt erbjuder sociala medier en plattform för provokativa inlägg.
Kommunalrådet och stadsfullmäktigeledamoten Sture Söderholm (SFP) har varit aktiv i politiken i Hangö i nästan fyra decennier. Hans uppfattning är att diskussionsklimatet dels har blivit mer populistiskt, men också livligare och färggrannare.
– Det lustiga är att stora frågor som gäller budget och sådant brukar gå igenom mycket lätt medan någon liten detalj kan få diskussionen att blossa upp med tvära påståenden, beskriver Sture Söderholm.
Professor Lauri Rapeli lyfter också fram att ett av de framträdande populistiska dragen ofta tar sig uttryck i en frustration mot etablissemanget och det man uppfattar är eliten i samhället. Det kan också inbegripa faktaresistens.
– Den trend som ofta kallas individualisering förklarar en stor del av det. Det tillåter en att ha hurdana uppfattningar om verkligheten som helst. Det är ett problem för demokratin om vi inte kan vara överens om hur verkligheten ser ut.
Rapeli betonar också att politiker har ett särskilt ansvar för samtalstonen, eftersom deras sätt att kommunicera påverkar hela samhället.
Anita Westerholm (SFP) hör till de västnyländska politiker som tycker att debattklimatet har blivit tuffare men att diskussionerna ändå oftast hålls sansade och respektfulla, särskilt så länge människor möts ansikte mot ansikte. På sociala medier kan kritiken ändå lätt gå över styr.
Westerholm betonar att saklig kritik hör till det demokratiska samhällets grundstenar.
Ibland upplever hon däremot att stadens tjänsteinnehavare utsätts för direkt osakligt kritik för det de gör i sitt arbete.
– Vissa tjänsteinnehavar får å tjänstens vägnar ibland utstå kritik som inte är helt saklig. Man borde förstå att det som en tjänsteinnehavare gör i sin roll inte behöver spegla vad den tycker som privatperson, säger Anita Westerholm.
Osakligt bemötande leder till färre kandidater
Dåligt debattklimat kan till och med hota demokratin på sikt, varnar för sin del Kommunförbundet.
Polarisering och populism har blivit vanligare, och sociala medier har förändrat sättet vi diskuterar politik på – både nationellt och lokalt. Övertramp och dåligt beteende har föranlett Kommunförbundet att ge ut en handbok där man reder ut vad som är olämpligt beteende, trakasserier och diskriminering mellan förtroendevalda och hur man kan ingripa mot detta i kommunerna.
Forskningschefen Marianne Pekola-Sjöblom på Kommunförbundet har noterat att det finns ett behov av att staka ut riktlinjer i kommunerna.
– Det här är inga lätta frågor. Det som för någon kan vara att gå över gränsen kan vara okej för någon annan. Lösningen är därför att ha nolltolerans mot osakligt beteende, anser Pekola-Sjöblom.
Offentlig smutskastning och osakligt bemötande kan i det långa loppet ha konsekvenser för demokratin:
– Vi vet från våra enkätstudier att det påverkar om människor vill ställa upp som kandidat i val. De vill inte bli smutskastade eller utsatta för osaklig kritik.
Det här gäller särskilt kvinnor, unga och människor i sårbara situationer, som människor med utländsk bakgrund. Om vissa grupper i samhället drar sig från att ställa upp i val blir representationen i beslutsfattandet skev. Om färre vill engagera sig i politiken försvagas demokratin och beslutsfattandet riskerar att bli alltmer ensidigt.
Kommunförbundets färska handbok gäller konflikter mellan förtroendevalda men enligt Pekola-Sjöblom är det också relativt vanligt med konflikter mellan tjänstemän och förtroendevalda.
Var allt bättre förr?
Ira Donner (Gröna) har ett långt perspektiv inom politiken. Under årens lopp har hon lärt sig mycket, bland annat att just dialog och diskussion är avgörande för hur saker går framåt inom politiken. Hon har inget emot hårda diskussioner förutsatt att de är konstruktiva.
– Jag tycker att politiker nog får tåla lite – men absolut inte vad som helst!
Den ökade populismen i samhället har enligt Donner ändå inte fått något utbrett fotfäste i kommunalpolitiken i Raseborg.
– De flesta lokalpolitiker brukar tacknämligt ta reda på saker och ting innan de uttalar sig och det är ju det ända rätta.
En något ökande allmän misstro och hårdare ton i debatten har hon lagt märke till. Men allt var ändå inte bättre förr.
– Jag tycker att vi idag har mer diskussioner över partigränserna. Man diskuterar mera med ”de andra” och inte bara med sina egna. Det är en positiv sak, avslutar Ira Donner.