Hemma hos familjen Vera Freire trängs fyra vuxna runt grytorna i det lilla köket. Det blir risrätten estofado de cerdo till lunch, dagens viktigaste måltid. Då stänger affärerna, barnen kommer hem från skolan och man äter i lugn och ro, ibland i flera timmar.
För 28-åriga Dayana Intriago Vera är det vardag att bo med mamma och pappa, och hon är inte ensam. I Spanien tvingar ekonomin kvar unga i pojk- och flickrummen tills de fyller 30, visar Eurostats statistik.
Mamma Lorena Vera Cordova, 48, jobbar som kock på en kafeteria och gör tapas på kvällarna. Pappa Francisco Freire Castillo, 53, jobbar i skift som säkerhetsvakt.
Francisco Javier Freire Vera, som kallas Fran, är 20 år och studerar till polis. Han jobbar deltid på samma gym som sin syster Dayana.
Föräldrarna höjer på ögonbrynen när de får höra att unga i Finland flyttar hemifrån när de är omkring 21.
– Är det verkligen vanligt? undrar mamma Lorena.
Hon funderar över hur det känns för föräldrarna. Själva gillar föräldrarna att ha barnen hemma.
För barnen är det allra mest en ekonomisk fråga.
– Vi bor hemma eftersom det är ekonomiskt svårt att flytta ut, säger Fran.
Han berättar att lönen knappt räcker till hyran och att spara för en egen bostad tar många år.
De flesta av de jämnåriga vännerna bor också kvar hos sina föräldrar. Ibland träffar de vänner hemma hos varandra, men för det mesta är de ute på kafé eller kör ett varv till Marbella som har ett livligt nattliv.
Barnen stiger för det mesta upp tidigt. Dayana ska vara på gymmet klockan sju, hon leder olika danstimmar och är instruktör.
Fran har just missat en tent i polisskolan och behöver studera ännu flitigare, samtidigt ska han också hinna jobba deltid 20 timmar i veckan.
Fyra vuxna, ett kök – och mycket planering
När fyra vuxna delar på ett och samma hushåll behövs kommunikation för att allt ska fungera. Det är de alla överens om.
Hushållssysslorna faller på mamma Lorena, som att handla och laga mat, trots att alla trängs i köket och hjälper till.
Fran protesterar lite och säger att han visst hjälper till, bara någon säger åt honom.
– Om pappa säger att jag ska dammsuga eller tvätta golven, så visst gör jag det.
Pappa Francisco skrattar och mamma Lorena ler lite snett, men nickar att det nog är så. Dayana försvarar också sin bror.
– Vi försöker samarbeta, men det handlar mycket om att planera enligt våra arbetstider, förklarar Dayana.
Hon säger att det är annorlunda än att bo ensam.
– Här måste vi till exempel ta hänsyn till att pappa sover på dagen efter att ha arbetat ett nattskift. Då kan man inte plötsligt börja dammsuga.
Investerare köper upp lägenheterna
För familjens barn är beslutet att bo hemma inte en fråga om tradition eller att det är bekvämt. Det är helt enkelt en ekonomisk nödvändighet.
I Estepona, liksom längs hela Costa del Sol, är bostadsmarknaden dyr och det finns inte studentlägenheter som i Finland.
– Allt i Spanien är bra utom ekonomin, säger Fran.
– Det som har hänt är att investerare har köpt upp en massa lägenheter och hyr dem till turister till dyra priser. De begär en hyra som är omöjlig för en studerande eller till och med flera att betala, säger Fran upprört.
Han säger att de här bostäderna kan stå tomma en del av året när det inte är säsong.
– Den som vill köpa en bostad har det lika svårt. Att spara till en bostad på egen hand är nästan omöjligt om man inte bor hemma. Om du precis har avslutat studierna och försöker klara dig på en deltidslön räcker det inte till en insats på en bostad som kostar 200 000 euro. Det är därför många stannar hemma.
Ny statistik från Eurostat visar också att ungdomsarbetslösheten i Spanien är högst i Europa, över 25 procent.
Fran säger att det är svårt att flytta hemifrån.
– Problemet är inte bara arbetslösheten. Det finns nog en del jobb, till exempel som servitör, men de jobben är för det mesta mycket dåligt betalda. Att arbeta för låga löner utan trygghet eller med osäkra kontrakt känns meningslöst. Därför stannar unga hemma i stället, säger Fran.
Drömmar om självständighet
Trots de ekonomiska hindren drömmer både Dayana och Fran om ett liv på egna villkor. Dayana vill resa, arbeta online, kanske som dietist och kunna röra sig fritt utan ekonomiska begränsningar.
Fran siktar på en fast tjänst som polis, den skulle ge honom trygghet och göra det möjligt att köpa en egen bostad i framtiden. Helst tillsammans med flickvännen. Hon bor också kvar hos sina föräldrar.
Men för både Dayana och Fran är framtiden på egen hand ännu bara en framtidsdröm.
Samtidigt finns det en stark familjekultur i Spanien.
Familjen ser det som en balans mellan trygghet och självständighet.
Familjen är viktigast, säger Dayana. Vi vill ha frihet, men vi vill också vara nära varandra.
– Jag tror nog att när jag får barn äter vi tillsammans med mamma och pappa varje söndag, tillägger Fran.
Familjen betonar att det känslomässigt är viktigt att bo tillsammans. Dayana och Fran trivs med närheten till sina föräldrar, och Lorena och Francisco erkänner att ett tomt hem skulle kännas ovant.
– Vi vill att våra barn ska ha egna liv, men vi trivs med att ha dem nära, säger Lorena.