EU-kommissionen har kommit med rekommendationer för hur Finland ska få ordning på sin ekonomi.
Enligt kommissionens rekommendationer är det meningen att Finland ska få ner sina nettoutgifter under referensvärdet på tre procent av bnp fram till slutet av år 2028.
Finlands nettoutgifter får öka med högst 1,3 procent år 2026, 1,5 procent år 2027 och 1,8 procent år 2028. I den här processen beaktas att Finlands försvarsutgifter ökar.
Från år 2028 framåt ser man på det strukturella underskottet, som förväntas åtgärdas i en årlig takt på 0,5 procentenheter i relation till bnp.
Är nuvarande åtgärder redan tillräckliga med tanke på nästa år och 2027 så att Finland slipper förfarandet 2028?
– Det är inte fråga om när förfarandet slutar, det är en helt annan diskussion, säger finansminister Riikka Purra till Svenska Yle.
Hon säger att utgående från nuvarande siffror behövs inga ytterligare anpassningsåtgärder nästa år och sannolikt inte heller 2027.
Vilken betydelse har underskottsförfarandet om Finland redan är i färd med att vidta åtgärder?
– När vi vidtar åtgärder oberoende av vad kommissionen önskar, är situationen denna, säger Purra.
– Om vi hade haft en regering som inte hade gjort något - om den hade varit som den föregående regeringen som drog tillbaka sparåtgärderna när de stötte på kritik - då hade läget varit ett annat. Nu har regeringen nationellt fattat beslut om de här åtgärderna.
EU-kommissionen ingrep i november
Det var i november som EU-kommissionen rekommenderade att Finland sätts under ett så kallat underskottsförfarande på grund av underskottet.
Ekofinrådet, egentligen EU:s råd för ekonomi och finansiering, fattar det formella beslutet och godkänner rekommendationerna för att åtgärda situationen den 20 januari.
Enligt rekommendationen ska Finland rapportera om de korrigerande åtgärder som vidtas en första gång i april och därefter regelbundet med ett halvårs mellanrum.
Upphör förfarandet om Finland får ner nettoutgifterna till under tre procent av bnp 2028?
– Det är för tidigt att säga. EU-kommissionen avgör när förfarandet kan upphöra, konstaterar Riikka Purra.