Vilma Backa, 18, bestämde sig för att åka på skriftskolläger för att många kompisar var på väg och för att senare i livet kunna gifta sig i kyrkan. Några höga förväntningar på själva undervisningen hade hon inte.
– Jag tänkte att det skulle vara hjärntvätt och tjat om Gud och Jesus. Jag hade hört att man måste lära sig en massa ramsor och konstigheter utantill.
Då Backa sommaren 2021, satte sig i turbåten som skulle ta henne och de övriga konfirmanderna på det tio dagar långa skriftskollägret till Lekholmen var hon förväntansfull men skeptisk.
– Jag tror på vetenskapen, så det här med kristendomen var helt uteslutet, säger Backa.
Väl framme på Lekholmen, eller Lekis som den natursköna holmen kallas i folkmun, fick hon flera tankeställare som tvingade henne att omvärdera en del av sina förutfattade meningar.
Det ena behöver inte utesluta det andra
På skriftskollägret uppskattade Vilma Backa särskilt de många diskussionerna kring teman som mera sällan kommer upp i vardagen. Att reflektera kring rubriker som ondska, döden, hoppet, ansvar och sin egen tro ger många tankeställare, menar hon.
– Ondska var ett intressant tema. Då funderade vi bland annat på vad ondska beror på. Varför finns det död, elakhet och krig i världen? Det väckte många tankar.
Under lägret fick Backa också omvärdera sin egen gudsbild.
– På skribalägret fattade jag att det ena inte behöver utesluta det andra. Man kan använda tron för att komplettera det som vetenskapen inte ger svar på.
Vilma Backa upplever att hon tack vare de många diskussionerna kring djupare ämnen också blev bättre på att debattera och uttrycka sin åsikt. I skolan övar man sällan på den här typen av färdigheter, menar hon.
– Det handlar inte så mycket om åsiktsfrågor i skolan men på skriban är allting åsikter. Det var också intressant att höra vad andra tycker och tänker och varför de tycker som de gör.
Överraskande insikt
Även om Vilma Backa kände många och var bekant med de flesta i sin skriftskolegrupp innan lägret insåg hon under den dryga veckan som lägret pågick hur lätt det är att ha förutfattade meningar om människor man umgås med i skolan men inte egentligen känner. Det var en överraskande insikt.
– Jag hade nog byggt upp bilder av personer som inte riktigt stämde. Om man är tyst i skolan betyder det inte att man behöver vara tyst på skriban. Jag fick nog tänka om ganska mycket här, säger Backa.
Trots många värdefulla insikter som Vilma Backa fick under sitt skriftskolläger för fyra år sedan, är den unika gemenskapen på Lekholmen ändå det hon värdesätter högst.
– På Lekis finns en underbar gemenskap, man kan tala med vem som helst och alla är jättesnälla. Alla blir mer öppensinnade på Lekis, det finns en bra stämning på ön.
De goda erfarenheterna från skriftskollägret har fått henne att återvända till Lekis som hjälpledare under tre somrar, någonting hon fått utbildning för via Matteus församling.
Hjälpledarna finns till för konfirmanderna. De är bland annat med om att planera program, spel, lekar eller leder diskussionspass. Ansvaret växer med utbildning och ålder.
Vakade genom hela natten
När Vilma Backa blickar tillbaka på sitt eget skriftskolläger och sin första sommar på Lekholmen, träder två kära minnen fram. Det första tillskrivs bastun på ön, som är en viktig plats för många. Varannan kväll är det bastu för pojkar och varannan för flickor.
– Ett av mina bästa minnen är från tjejbastun då vi var cirka 20 stycken i bastun samtidigt. Vi sjöng Mamma Mia och andra Abbalåtar, simmade och fjantade oss.
En annan minnesvärd stund inträffade den sista natten på lägret. Då får alla som vill vaka genom hela natten. Under morgonens småtimmar, efter nästan tio dygn tillsammans på lägret, var diskussionerna bland de som var vakna öppna och ärliga. Många hade kommit varandra nära.
– Vi hittade på olika grejer för ingen ville att natten skulle ta slut. Vi spelade gitarr och tittade på soluppgången. Det var väldigt roligt, säger Backa.
Hurdana minnen har du från ditt skriftskolläger? Fann du nya vänner, fick du nya insikter eller hittade du på busstreck?
I Vega Lördag 28.6 klockan 9.03–11.00 sätter Kike Bertell fingret på minnen från skriftskolan och vill höra dina! Skriv din kommentar eller lämna ett ljudmeddelande i formuläret nedan.
Kommentarsformuläret är nu stängt. Tack till alla som deltog i diskussionen!