Nu är det klart att Täktom träsk ska återställas. Den sista markägarrepresentanten, Täcktom samfällighet, har godkänt planerna.
I höst ska ungefär 50 små diken täppas till och huvudfåran ut i havet ska få en bottentröskel som reglerar vattennivån.
– Det känns fint! säger Mikko Salminen, styrelsemedlem i vattenskyddsorganisationen Minun mereni som Ari Heinilä och andra havsentusiaster grundat.
När Täktom träsk i Hangö dikades och torrlades i mitten av 1900-talet gjordes det för att få mera mark för jord- och skogsbruk. Då visste man inte hur mycket dikningen skadar våra vatten. Men småningom började Täktbukten må sämre då träsket inte längre fungerade som vattenrenare.
Humus och näringsämnen rann i stället ut längs dikena. I dag finns det också vetenskapliga studier som bevisar att dikning är skadligt för naturen.
I höst ska dikena i Täktom träsk grävas igen och träsket återställas – allt för att rädda Täktbukten.
Oroade havsälskare tog tag i problemen
Operaatio Täktominlahti (Operation Täktbukten) och senare Minun mereni (Mitt hav) har i flera år jobbat för att rädda Täktbukten. Först byggde de våtmarker för att bromsa vattenflödet och på det sättet hjälpa Täktbukten. Våtmarkerna hjälpte lite men inte tillräckligt.
Då började arbetet med mål att helt återställa Täktom träsk, det vill säga göra det till ett vått område igen.
Planer gjordes upp och de har varit klara i två år redan och den statliga myndigheten har godkänt dem.
Vägen har ändå varit lång, inte minst eftersom det finns så många markägare på området som alla ska godkänna planerna.
Grävmaskin och frivilliga
Men nu har alla sagt ja. Och nu kan allt gå snabbt.
– Med hjälp av grävmaskin och frivilliga kommer det ta ungefär en vecka, tror Mikko Salminen från Minun mereni.
Flera frivilliga från naturorganisationer har lovat komma med spade och hjälpa till att gräva igen dikena.
Projekt för att återställa naturen genom att gräva igen diken på myrmarker pågår också på andra håll i Finland.
Inga miljoner behövs
Det har kostat Minun mereni några tiotusentals euro att planera restaureringen. Själva arbetet, grävarbetena och bottentröskeln, beräknas sedan kosta ytterligare cirka 20 000. Allt som allt handlar det med andra ord inte om några enorma summor.
Närings-, trafik- och miljöcentralen har bidragit med pengar till planeringen, men största delen har kommit från donationer som Minun mereni har samlat in av företag och andra.
Weisell-stiftelsen har varit den största bidragsgivaren. NTM-centralen stöder också arbetena i höst med pengar men största delen av finansieringen kommer även då från donationer.
Modellprojekt som kan hjälpa andra
Det som görs i Hangö ska också sedan kunna tillämpas på motsvarande projekt i andra områden.
Minun mereni ska utgående från sina erfarenheter tillsammans med NTM-centralen skriva en guide och kanske göra en video om hur det är möjligt att återställa naturen på platser där det finns många mark- och vattenägare.
Det finns nästan hundra åar som utmynnar i havet i Finland, och fler än tusen diken som alla på ett eller annat sätt belastar Östersjön, berättar Mikko Salminen från Minun mereni.
Det kommer ta tid
Mikko Salminen vill ändå vara realist. Det ser nu ljust ut för Täktbukten, för första gången på länge. Men humus och näringsämnen har länge fått rinna ut i Täktbukten. Naturen har tagit skada och det kan man inte fixa i en handvändning.
– Jag förväntar mig inte att Täktbukten inom min livstid, det vill säga ungefär 30 år från nu, hinner bli lika fin som den var på 1950-talet, med vita sandstränder som i Lappvik. Men jag hoppas mina barnbarn får se en sådan Täktbukt.