Kräftor var länge för de rika – nu ser historikern att de håller på att bli en lyx igen

Vi snackar kräftskivans historia och nutid med historiker Charlotte Cederbom.

En kvinna med prickig skjorta sitter med ett tomt shotglas i handen och ler in i kameran. Kvinnan har på huvudet ett kräftdiadem.
Historikern Charlotte Cederbom tycker att kräftor har blivit dyrare, vilket kan resultera i att inte alla har råd med kräftskivor. Bild: Albin Ljungqvist

Kräftsäsongen är här! Från och med den 21 juli klockan 12 till sista oktober är det fritt fram att hålla kräftskiva med färska inhemska kräftor.

I Finland har vi ätit kräftor i flera århundraden. Redan i kokböcker från 1700-talet finns mängder av kräftrecept, men då åt man dem i form av paj eller pudding.

Själva traditionen att fira kräftfest har också djupa rötter. Redan på 1700-talet ordnade överklassen stora kräftfester där kräftor fungerade som en statusmarkör och ett tecken på rikedom.

– Vem som helst fick inte fiska, så fiskrätter blev väldigt hårt begränsade, säger historiker Charlotte Cederbom som har forskat i gamla recept.

Under 1800- och 1900-talet blev kräftor dock mer lättillgängliga och det blev allmänt att äta kräftor och ha kräftskivor.

Charlotte Cederbom tror ändå att kräftor återigen håller på att bli en statusgrej och något som inte är tillgängligt för alla:

Vill du se mer innehåll i den här stilen?

Kolla i Yle-appen!