Det är rätt sällan de ekonomiska resurserna kommer på tal när personer som överväger att skaffa barn tar kontakt med Mannerheims Barnskyddsförbund.
Något som många potentiella föräldrar däremot oroar sig för är den egna orken och psykiska hälsan, säger förbundets Heini Björk till nyhetsbyrån STT.
– Folk oroar sig väldigt mycket för sin psykiska hälsa. Jag tror att det också har att göra med att många redan har svårt att orka eller befarar att ett barn ska vara strået som knäcker kamelens rygg, säger Björk.
En annan problematik som många tar upp när de vänder sig till Mannerheims Barnskyddsförbund med frågor kring ett eventuellt föräldraskap är att de har blivit mobbade i skolan.
– Man är rädd att ens barn ska drabbas av samma sak.
Flera utspel kring barnbidraget
Politiker tar däremot ofta upp ekonomiska incitament för att åtgärda Finlands låga födelsetal. Social- och hälsovårdsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) föreslog häromveckan att man kunde betala ut ett högre barnbidrag för det första barnet.
För närvarande får man minst barnbidrag för det första barnet. Barnbidraget per barn ökar med familjens barnantal, från 94,88 euro per månad för det första barnet till 192,69 euro för det femte och därpå följande barn.
FPA-chefen Lasse Lehtonen är på samma linje som Grahn-Laasonen i fråga om att höja bidraget för det första barnet, men han föreslår dessutom att barnbidraget ska vara mer beroende av föräldrarnas ålder: ju yngre man är när man får sitt första barn, desto större vill han att bidraget ska vara.
En av fem nämner ekonomin
Personer som funderar på om de vill bli föräldrar och tar kontakt med Mannerheims Barnskyddsförbund lägger i allmänhet inte fokus på ekonomiska frågor.
Av drygt 1 500 besökare som besvarade en enkät på MML:s webbplats uppger mer än hälften att en viktig faktor i beslutet om man vill försöka få barn är att man är säker på att få hjälp med att sköta barnet eller barnen. Drygt 20 procent nämner ekonomin.
När ekonomin kommer på tal handlar det oftast om att man befarar att ett barn kan sätta stopp för ens karriär, säger Heini Björk.
Tjänster i näromgivningen påverkar
MIka Gissler, forskningsprofessor på Institutet för hälsa och välfärd (THL), säger att de stöd som staten beviljar eller låter bli att bevilja inte har någon stor inverkan på folks föräldraskapsbeslut. Inte heller barnbonusar eller andra incitament, ens om de uppgår till tusentals euro, verkar göra skillnad.
Det betyder inte att beslut som fattas av staten, städer och kommuner inte påverkar beslut om föräldraskap.
– I praktiken ska samhället se ut så att man vill skaffa barn. I Finland handlar det om att unga har det bra, säger Gissler.
Vilka tjänster som finns i näromgivningen spelar in på hur folk ser på familjebildning.
– När samhället skär i sjukhusnät, rådgivningar och skolor kan det påverka på individnivå.
Många bromsklossar de senaste åren
Mika Gissler påpekar att det finns många faktorer som bromsar planer på att skaffa barn.
– De senaste fem åren har det varit coronavirus, krig och dålig ekonomi. Det är många bra förklaringar till att man inte skaffar barn.
Han fortsätter uppräkningen med problem med att få studieplats och jobb efter examen, att unga kvinnor har korttidsjobb, att bostäderna är dyra i tillväxtcentra och att man kanske inte har hittat en person man vill bilda familj med.
Vilka faktorer har påverkat ditt beslut att bilda familj eller låta bli? Svara i formuläret nedan.