På onsdagen presenterade finansminister Riikka Purra (Sannf) innehållet i Finansministeriets budgetförslag.
Enligt förslaget ska ersättningarna som betalas till kommunerna och välfärdsområdena för integrationsarbete slopas. Det sparar 167 miljoner euro nästa år och 150 miljoner år 2027.
Då nedskärningen dök upp i nyheterna drog Veronica Hertzberg en djup suck. Hertzberg är teamledare för Luckan Integration, en av få som sköter om svensk integration i södra Finland. En väsentlig del av deras finansiering kommer från kommunerna.
Luckan Integration är också mycket beroende av den finansiering som kommer från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA. De statliga bidragen till STEA kommer också att skäras ner om förslaget går igenom.
– Det här skulle förändra vår verksamhet totalt. Läget är mycket bekymmersamt. Skulle det här gå igenom har regeringen minskat på STEA-understöden med 60 procent.
Hertzberg räknar upp de förändringar som redan gjorts inom integration de senaste åren: integrationstiden har förkortats till två år, invandrare ska utbildas snabbare, de ska också hitta jobb snabbare och arbetsmöjligheterna minskar hela tiden.
– Man pressar verkligen de som redan har det hårt, säger Hertzberg.
Fonderna är inte nödvändigtvis en livlina
En annan del av Luckan Integrations finansiering kommer från fonder. Men eftersom integration av invandrare ligger på den offentliga sektorns ansvar kan man inte utgå ifrån att fonderna lappar de hål som utebliven finansiering skulle lämna.
Stiftelserna och fonderna vill inte att deras medel används för att kompensera nedskärningar i statskassan. Trycket på att samla pengar från EU blir därför större för Luckan.
– Där är konkurrensen mycket hårdare, säger Hertzberg.
Fonderna kan i stället finansiera andra saker som exempelvis frivillig verksamhet.
Finländare är dåliga på att inkludera
Hertzberg betonar vikten av integrationsservice för att hindra att invandrare ska känna utanförskap.
– Vi finländare är ganska dåliga på att inkludera och ta emot folk från andra länder. Här behövs Luckan, där vi har en mängd olika verksamheter. På det sättet kan man komma in i ett sammanhang, säger Hertzberg.
Därför behövs svenskspråkig integration
Ett av målen i regeringsprogrammet är att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska. Hertzberg anser att svenskspråkig integration är till nytta både för invandrarna och för finlandssvenskarna själva.
– Det kan vara lättare att få jobb på svenska och många tycker att svenska är lättare. Det svenska i Finland får inte heller bli en relik, utan vi måste utvecklas precis som resten av landet, säger Hertzberg.