Vi träffar Håkan Bystedt vid Perho ås strand, fem kilometer norr om Karleby centrum.
Bystedt har arbetat för ån i 40 års tid. Nu säger han att det börjar bli dags att kasta in handduken.
– Vi har kommit ungefär så långt som jag tänkte.
I dag lever många olika fiskarter i ån, bland andra gädda, abborre, mört, sik och öring. Även de ål-liknande nejonögonen simmar i Perho å.
Inte minst för sikens del är det genom ihärdigt arbete som stammen har räddats.
– I tio–femton år har vi tagit rom och fört till kläckerier. I fjol var det ett rekordår, berättar Bystedt.
Också av öringen har man tagit rom och fört till kläckerier, vilket har gett resultat. Enligt Bystedt börjar Perho å vara den bästa i Finland för öring.
För åtta år sedan startade en grupp aktiva ett eget kläckeri i Rödsö i Karleby för att rädda siken och öringen i Perho å. Verksamheten är ändå förhållandevis småskalig, och till största delen har man förlitat sig på andra kläckerier i landet.
– Vi har inte utrymme så att vi skulle kunna föda upp dem. Det mesta som planteras i ån är ett- eller tvååringar, berättar Bystedt.
I det nyaste projektet vill man försöka återställa kräftstammen. Totalt ska 40 000 kräftor planteras ut i ån.
Vattenkvaliteten oroar
Perho å börjar i de små sjöarna kring Perho i Mellersta Österbotten och mynnar ut i Trullöfjärden i Karleby efter en sträcka på 160 kilometer.
Verksamhetsledare Heli Jutila på Österbottens vatten och miljö berättar att ån inte mår speciellt bra, åtminstone om man tittar på vattenkvaliteten i hela tillrinningsområdet.
– God ekologisk status hittar man bara i de mindre åarna och bäckarna uppe i tillrinningsområdet, säger hon.
Enligt den senaste kontrollen från 2024 hade 15 procent av vattenförekomsterna i ån dålig ekologisk status, medan 23 procent hade otillfredsställande och 38 procent måttlig status. God ekologisk status hade 23 procent av vattenförekomsterna.
Vattnet i ån är i genomsnitt svagt surt, mörkt och rikt på humus och näringsämnen. Ställvis finns också höga halter av järn och andra metaller. En stor del av belastningen av fosfor och kväve i ån kommer från jordbruket, men också skogsbruk, avloppsreningsverk, pälsdjursuppfödning, torvproduktion, regn och sura sulfatjordar påverkar situationen.
Enligt Jutila har läget varit det samma under en längre tid. Men det finns också saker som har blivit bättre, inte minst när det gäller fiskbeståndet i ån.
– Havsöringen kan leka i Perho å och också producera yngel. Nu skulle det vara bra om den kunde vandra, säger Jutila.
Här finns dock ett krux i form av ett vattenkraftverk i Kaustby. Vi ska återkomma till det lite senare.
Övre delen av ån är orörd
I början av 2024 grundades föreningen Pro Perhonjoki. Föreningens syfte är att skydda åns livskraft och göra den till en viktig plats för vandringsfisk, särskilt öring.
I nuläget har man ett gemensamt spöfiskekort för fiskelagen i åns nedre lopp. Håkan Bystedts förhoppning är att man ska få till stånd något liknande för den övre delen.
– Det som vi har stor nytta av är att ån är orörd från Kaustby uppåt. Det finns sådana forsar som man inte tror finns i Finland. Där finns möjligheter, säger Bystedt.
Just nu stoppas fiskarnas vandringsväg uppströms av det tidigare nämnda vattenkraftverket Pirttikoski i Kaustby. Det hundra år gamla kraftverket, som sedan 2021 ägs av Killin Voima, står i ett vägskäl: antingen byggs en fisktrappa förbi kraftverket och produktionen kan fortsätta, eller så rivs anläggningen och ån återställs till sitt naturliga skick.
Pro Perhonjoki har planer på att lösa in kraftverket för ungefär en miljon euro, varav staten skulle stå för hälften. Dessutom räknar man med understöd från bland andra Världsnaturfonden WWF.
– Det fordrar arbete, men det är inte omöjligt, säger Bystedt.
Förutom kraftverket orsakar också Kelibers gruvplaner en del oro. Produktionen i Kaustby inleds i höst, och exakt hur det kommer att påverka Perho å i praktiken vet man ännu inte.
Bystedt konstaterar att utvecklingen går framåt och att man måste lära sig leva med det.
– Men om man tänker på hur ån såg ut för fyrtio år sedan och hur den ser ut i dag får vi nog känna oss nöjda.