I köpcentret Valkea som ligger i centrum av Uleåborg är allt som vanligt en onsdag förmiddag, med människor som uträttar sina ärenden, träffar vänner över en kopp kaffe eller bara hänger.
Men för drygt ett år sedan var stämningen helt annorlunda. Staden var i chock. På kort tid skedde två allvarliga knivhuggningar som visade sig ha rasistiska motiv, och ytterligare ett våldsdåd i september. Det fick Uleåborg att agera.
– Det som hände för ett år sedan på sommaren motiverade oss att göra något konkret, även om behovet att bekämpa rasism alltid funnits, säger Priyanka Sood, projektledare vid Uleåborgs stad.
Stadens omfattande handlingsprogram innehåller tydliga åtgärder för att bekämpa rasism.
Under hösten utbildas stadens anställda i att identifiera och förebygga rasism. Staden öppnar en stödpunkt för personer som upplevt rasism och det ordnas tillfällen för möten mellan stadens invånare.
Så här lät det i tv-nyheterna dagen efter det andra knivdådet:
Kränkande rop sårar
Yrkesstuderande Meron Futsum, Songkran Saemphet och Yonatan Shwafe har tid för en pratstund. De tycker att Uleåborg är en helt okej småstad, men alla tre har upplevt rasism i olika former.
De önskar att människor som inte tycker om utlänningar skulle hålla det för sig själva och inte ropa förolämpningar.
Se Uleåborgsungdomar berätta om rasismen de utsätts för:
Songkran Saemphet är upprörd när hon berättar vad hennes nioåriga lillebror råkade ut för.
– Det var en person som skrek ”åk hem din dumma indier” till min lillebror. Det är jätteledsamt, han är bara nio år.
Yonatan Shwafe rycker lite på axlarna och säger att taskiga och kränkande kommentarer är något man ofta får utstå. Men det känns inte rätt, tycker Meron Futsum.
– Ingen ska komma och ropa n-ordet efter dig. Även om du skulle avsky en person som är från ett annat land så borde du tänka till, säger han.
Meron Futsum har varit med flera gånger när någon sagt nedvärderande saker om någon annan och det har lett till slagsmål.
Alla tre välkomnar Uleåborgs satsning mot rasism. De tycker det är bra att man talar om rasism och hoppas att det kan få människor att ändra sitt beteende.
– Alla borde få leva i fred och ha det bra, säger Meron Futsum.
Uleåborg för alla
I fullmäktigesalen i stadshuset ska den första kursen i att identifiera rasism precis börja. Kursen riktar sig till anställda inom staden och den tredje sektorn som i sitt arbete kan träffa människor som råkat ut för rasism.
Cirka sex procent av Uleåborgs invånare har ett annat språk än finska eller svenska som sitt första språk.
Projektchef Mona Eid vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, ska prata om rasism som fenomen och vad strukturell rasism är, det vill säga rasism som finns inbyggd i samhällets regler och vanor.
– Rasism är inte alltid lätt att känna igen, den kan visa sig knappt märkbart och nedtonat, säger Eid.
Priyanka Sood leder Uleåborgs satsning mot rasism som går under namnet Kaikkien Oulu, och kan översättas till Uleåborg för alla.
Vi hade stor enighet i staden efter de förskräckliga våldsdåden att nu måste vi göra något åt rasismen, förklarar Sood. Staden ordnade tillfällen där vi lyssnade till stadsborna och budskapet var tydligt, vi accepterar inte rasism.
– Det här är första gången som man i Finland på lokal nivå skapar ett så här omfattande handlingsprogram mot rasism som vi i Uleåborg nu gjort, säger Sood.
Stödpunkt mot rasism
I Uleåborg vågade man erkänna att rasism förekommer. Staden sökte och fick 1,2 miljoner euro från EU:s socialfond för att satsa på rasismbekämpning. Men handlingsprogrammet mot rasism vill staden på allvar sätta sig in i läget och få till stånd en förändring.
Priyanka Sood är särskilt stolt över stödpunkten för personer som upplevt rasism som ska öppnas i oktober.
Stödpunkten kommer att erbjuda hjälp och råd till personer som råkat ut för rasism. Rasismoffer kan få hjälp med att göra en brottsanmälan eller ett klagomål och vid behov hjälper stödpunkten med kontakt med brottsofferjouren.
Dessutom kommer staden under hösten ordna möten där människor med olika bakgrund kan diskutera. Det ökar förhoppningsvis förståelsen och tilliten mellan människor.
Priyanka Sood säger att hon själv är privilegierad. Hon är kvinna, kommer från Indien och är högutbildad. Hon har ett jobb som hon tror på och där hon kan påverka.
– Men jag har också sökt jobb som jag inte fått, och upplevt någon slags osynlig orättvisa som jag inte alltid ens själv känt igen, säger Sood.
Hoppas människor kan ändra beteende
Mona Eid från THL säger att Uleåborgs handlingsprogram är unikt i Finland. Hon är imponerad över hur brett staden planerar att tackla problemen med rasism.
– Det att man aktivt agerar, försöker känna igen problemet och erkänner att rasism förekommer är inte vanligt i Finland, säger Mona Eid.
Priyanka Sood säger att målet i Uleåborg är att minska de negativa effekterna av rasism och stärka samhällets motståndskraft. Man vill också minska motsättningarna i samhället, få befolkningsgrupper att mötas och skapa tillit mellan dem.
– På så sätt kan fallen av rasism kanske minska, men helt och hållet kan nog ingen ta bort rasismen, säger Priyanka Sood.