Johannes Laaksonen har finska som modersmål, men valde att studera medicin på svenska. Han är inget undantag.
I år är ungefär hälften av de antagna till den svenskspråkiga utbildningen i medicin vid Helsingfors universitet finskspråkiga, eller så har de ett annat modersmål än svenska.
För Laaksonen, som studerar medicin för fjärde året, har språket inte lett till några stora bekymmer, tvärtom. Att lära sig svenska har varit till stor nytta och han har aktivt tagit del av den finlandssvenska gemenskapen, även utanför studierna.
– Det handlar om att vara modig och våga tala, trots att det inte alltid blir rätt, säger han på flytande svenska med en liten nyans av rikssvenska.
Laaksonen är ursprungligen från en helt finskspråkig familj i Seinäjoki. Han lärde sig tala svenska i Australien när han umgicks med sina nordiska vänner.
Då han var hemma i Finland igen hade han nytta av sina svenskkunskaper och fick jobb där han kunde använda språket. När han sedan ville studera medicin sökte han i första hand till den svenskspråkiga utbildningen.
Svenska utbildningen var första valet
Det finns flera sätt att visa att man kan svenska tillräckligt bra för att studera medicin på svenska. Johannes Laaksonen fick bra resultat i svenska i studentexamensprovet och fick därför studera medicin på svenska. Man kan också visa sina kunskaper genom till exempel språkprov eller högskolestudier.
I offentligheten har det funnits en uppfattning om att det skulle vara lättare att bli antagen till medicinstudier på svenska än på finska. Det här beror på att poänggränsen till den svenska utbildningen är en aning lägre.
Å andra sidan kan man studera till läkare på svenska enbart vid Helsingfors universitet. Åbo universitet erbjuder språkbadskurser och praktik för att utbilda tvåspråkiga läkare i samarbete med Åbo Akademi.
För Johannes Laaksonen spelade poängskillnaden ingen roll, han skulle också ha blivit antagen till den finska medicinutbildningen med sina betyg. För honom handlade det om att förbättra sina kunskaper i svenska.
– Dessutom ger språkkunskaperna möjligheten att jobba i Sverige eller ett annat nordiskt land i framtiden, säger han.
Patienterna uppskattar läkare som pratar svenska
Laaksonen inledde sina studier med två år av prekliniska studier, vilket innebar teoristudier i form av gruppundervisning och föreläsningar. Efter det följde kliniska studier, där man oftare träffar patienter.
Laaksonen berättar att det var utmanande med smågruppsundervisningen i början av studierna, eftersom den oftast gick helt och hållet på svenska. Ibland kunde även föreläsningarna vara på svenska, men mer sällan.
– Jag märkte att jag inte kunde alla medicinska termer på svenska. Men det blev lättare och jag fick hjälp av dem som har svenska som modersmål.
Han tror att många svenskspråkiga kan ha liknande utmaningar när undervisningen går på finska.
Laaksonen skulle också ha fått svara på finska i tentamen, men han valde att svara på svenska de två första åren.
– Jag ville utveckla mitt akademiska skrivande. Det var svårt, men jag klarade det.
För Laaksonen har det överlag varit positivt att studera på svenska och till stor nytta när han tagit emot svenskspråkiga patienter.
– De vågar öppna upp sig när de märker att jag kan svenska.
Genom att lära sig prata svenska har Laaksonen också blivit en del av en finlandssvensk gemenskap. Han är bland annat med i Medicinarklubben Thorax och har spelat i spexorkestern.
– När man lär sig prata svenska öppnar sig också hela den finlandssvenska världen för en.
Färre svenskspråkiga vid hela universitetet
Kaija-Leena Kolho, prodekan vid medicinska fakulteten, säger att färre svenskspråkiga överlag söker till Helsingfors universitet. Orsaken är oklar, men Kolho spekulerar.
– Jag tror att det finns en del tvåspråkiga som pratar finska väldigt bra och som söker till de finska linjerna, säger hon.
Kolho säger ändå att den allmänna uppfattningen är att finskspråkiga på den svenska medicinutbildningen talar riktigt bra svenska och tanken är att uppmuntra dem att bli ännu bättre.
– Det är väldigt viktigt att patienter ska ha möjligheten att använda svenska när de är sjuka.
Finns det någon risk med att det finns många finskspråkiga i den svenska utbildningen?
– Nej, vi har kunniga studerande och alla lär sig, svarar Kolho.
Många finskspråkiga medlemmar i medicinarklubben Thorax
Valeria Ollila, ordförande för Medicinarklubben Thorax, är positivt inställd till finskspråkiga studenter. Hon har inte märkt att någon oroar sig över att finsktalande tar studieplatser från svenskspråkiga.
– Om jag som har svenska som modersmål inte klarar inträdesprovet lika bra som någon som inte har svenska som modersmål, så har ingen tagit min plats, säger hon.
Ollila tror att folk söker sig till den svenskspråkiga linjen för att de är genuint intresserade av att lära sig svenska.
Enligt Ollila har det inte varit några språkproblem mellan finsk- och svenskspråkiga under utbildningen. Hon tycker att det viktigaste är att de flesta i smågruppsundervisningen kan god svenska, så att de finskspråkiga kan lära sig språket.
– Många är bra på att skriva och läsa på svenska, men för att kunna språket måste man också prata det. Det lär man sig genom undervisningen i små grupper, säger hon.
Hon har också märkt att allt fler söker sig till Thorax.
– I fjol ansökte nästan 60 personer om medlemskap direkt när skolan började. Det är många med tanke på att det antas ungefär 40 personer till den svenska linjen varje år.
Ollila uppskattar att ungefär 20 Thoraxmedlemmar per årskurs har finska som modersmål.
– Så länge man pratar eller är intresserad av att lära sig svenska är man välkommen till Thorax, säger hon.