Riksdagsledamoten Eemeli Peltonens partner Sofia Nevalainen anklagar sjukvården för sin mans död. Nevalainen berättar sin egen uppfattning om orsakerna till Peltonens död för MTV Nyheter och i sociala medier.
Eemeli Peltonen begick självmord i riksdagen i slutet av augusti. Enligt Nevalainen började Peltonen lida av ångestfyllda tankar efter att han påbörjat prednisolonbehandling mot en njursjukdom, och det var svårt att få hjälp med situationen.
Höga doser kan påverka den psykiska hälsan
– Prednisolon är det mest använda kortikosteroidpreparatet. Korta behandlingar med måttliga doser är nog säkra, men ju högre dos och längre behandling, desto större risk för också allvarliga biverkningar, både psykiska och kroppsliga, säger psykiater John Söderholm.
Många patienter med allvarliga sjukdomar behandlas ändå med stora doser prednisolon utan allvarliga problem och den här behandlingen kan vara livsviktig i vissa fall.
– Med låga doser är det ovanligt med biverkningar, men med höga doser är det relativt vanligt att man får symptom. Med massiva doser, som man måste använda vid vissa allvarliga sjukdomar, är risken för biverkningar påtaglig, säger Söderholm.
Prednisolon är ett kortisonläkemedel, men kortison är medicinens folkliga namn. Den exakta medicinska benämningen är kortikosteroid.
Upptill en av fem får biverkningar vid höga doser av prednisolon. En allvarlig biverkning är psykos. Allvarliga psykosstörningar förekommer hos cirka fem procent av användarna.
Av biverkningarna är sömnstörningarna vanligast
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea bedömer att det är vanligt att patienter drabbas av sömnlöshet och ångest vid höga doser. Däremot är självmordstankar och självmordsbenägenhet, samt psykoser ovanliga.
Sedan 1980 har Fimea fått 186 biverkningsanmälningar om prednisolon. De vanligaste rapporterade biverkningarna har varit trötthet, illamående, sömnlöshet och yrsel.
Nästan alla användare av prednisolon får enligt Söderholm sömnstörningar. I början av behandlingen kan användaren också få en euforisk känsla. Och då kan det vara svårt att sova.
– Ibland kan man få ökade depressionssymptom. I vissa sällsynta fall kan man få direkt psykotiska symptom, säger han.
Det innebär ett tillstånd där ens verklighetsuppfattning på något sätt blir störd och det är en svårare sjukdomsbild.
Om man tappar verklighetsuppfattningen är det viktigt att familjemedlemmar reagerar.
– Det är sällsynta fall, men då är självmordstankar relativt vanliga, enligt Söderholm.
Om patienten får självmordstankar uppmanas hen ta upp det med sin behandlande läkare. Nästan alla sjukhus i Finland har en så kallad konsultpsykiater, med vilken man kan skräddarsy olika behandlingsalternativ.
Borde man då avsluta kortisonbehandlingen?
– Det måste man ju bedöma från fall till fall. Det beror vad det finns för alternativ till kortisonbehandlingen. Är det en direkt livräddande behandling eller hur viktig är den? Om kortisonbehandlingen inte kan avslutas eller dosen minskas kan man i de flesta fall kontrollera också svåra symtom med psykofarmakologisk behandling, säger Söderholm.
Fimea påminner om att det finns en varning på läkemedelsförpackningen
”Behandling med prednisolon kan orsaka psykiska störningar såsom eufori, sömnlöshet, humörsvängningar, personlighetsförändringar, depression och psykotisk benägenhet. Om du misstänker depression eller har självmordstankar, kontakta omedelbart läkare.”
Enligt Fimea beror biverkningarna också på vilken kortikosteroid som används, dosering, administreringssätt, behandlingstid, patientens bakomliggande sjukdomar och andra samtidiga läkemedel.
Artikeln korrigerades 4.9 klockan 17.57. John Söderholms namn korrigerades, det stod tidigare felaktigt Söderlund i artikeln.