Det är vanligt med rasism i årskurs 7–9 i de finländska grundskolorna och man ingriper inte i det systematiskt. Det visar en ny undersökning.
Fyra av fem icke-vita, rasifierade elever som intervjuades i samband med studien uppger att de har utsatts för rasism.
Termen rasifierad syftar på personer som grupperas och tillskrivs vissa stereotypier på grund av sin hudfärg, bakgrund eller religion.
– Eleverna upplevde ofta att de inte blev hörda eller fick emotionellt stöd när de hade utsatts för rasism, säger universitetslektor Jenni Helakorpi till nyhetsbyrån STT.
Helakorpi är med i en arbetsgrupp vid Helsingfors universitet som i augusti publicerade sin undersökning om rasism och antirasism i grundskolans högre klasser.
I undersökningen utredde man i fyra års tid hur elever och personalen i skolor förstår, upplever, hanterar och utmanar rasism. I den samlade man in material från 14 klasser i sex skolor i södra Finland. Både finsk- och svenskspråkiga skolor ingick i forskningen.
Elever gör nazisthälsningar och använder rasistiska skällsord
Rasismen syns ofta i form av mobbning, men rasismen är också en del av kulturen i skolorna. Det visar undersökningen som är den första i sitt slag, enligt forskningsdirektör och professor emerita Gunilla Holm från Helsingfors universitet.
Bilden den målar upp av rasismen i de finländska skolorna är grym.
– I alla klassrum är det väldigt vanligt med rasistisk humor, rasistiska skämt. Elever som är rasifierade, alltså icke-vita, kallas alla möjliga rasistiska nedsättande skällsord, berättar Holm.
Forskningen visar också att lärare kan prata på ett rasistiskt sätt, till och med använda n-ordet fullt uttalat. Rasismen är närvarande också utanför skoltiden, via elevernas telefoner.
– Eleverna kan utsättas för rasism via rasistiska videor som delas i klassernas Whatsapp-grupper, berättar Holm.
Det är också vanligt att elever ritar hakkors eller gör nazisthälsningar, enligt undersökningen. En del av personalen i skolorna försöker ingripa när det sker, men ofta låter man saken vara, säger Jenni Helakorpi.
– En del av lärarna tänker att det hör till den åldern, att det är tonåringar som testar gränser. Eftersom det ses som humor ingriper man inte.
Skolorna verkar handfallna
Forskningen målar upp en bild av skolorna som rätt handfallna inför rasistiska skämt och påhopp.
– Ett av de stora problemen är att skolorna inte gör så mycket när det händer något rasistiskt. Eleverna som är utsatta upplever att de faktiskt inte får stöd, säger Gunilla Holm.
Forskarna har stött på allvarliga exempel där en elev blivit kallad ett rasistiskt skällsord och lärarna bortförklarat det hela som ett skämt, eller som att det inte var illa menat.
Elever som gått vidare till rektorn i sådana fall har också lämnats utan stöd från rektorns håll.
– Vi måste ta i beaktande att när elever utsätts för rasism är det väldigt emotionellt betungande för dem. Då borde man faktiskt ta tag i det på alla sätt, säger Holm.
Hon påpekar ändå att det i skolorna också finns personal som arbetar mot rasism.
– Men de är väldigt ensamma.
Både elever och lärare uppger att det ofta blir individens ansvar att utmana rasismen.
– Systematisk antirasism och ingripande i rasism fattas i skolorna. Problemet är ofta att skolorna inte får tillräckligt med stöd, handledning och resurser för att motsätta sig rasism och för konkret och tydligt antirasistiskt arbete, säger Jenni Helakorpi.
Tydligare instruktioner behövs
Forskarna har nu publicerat rekommendationer för hur skolorna ska bli bättre på antirasism. Bland annat behöver alla skolor tydligare formuleringar om antirasism i sina likabehandlingsplaner, dessutom behöver både lärarna och de andra vuxna i skolorna stöd och utbildning i antirasism.
Många lärare som deltog i undersökningen önskar tydliga instruktioner för hur man bör ingripa i till exempel rasistisk mobbning.
Jenni Helakorpi anser att man i läroplanen borde fokusera på att förstå de historiska processerna bakom rasism och kolonialism.
– Just nu är utbildningspolitiken mycket individbaserad och fokuserar exempelvis på mobbning mellan individer, trots att problemet är samhälleligt. Man borde lära sig vad rasism är, dess historia och nutid, vad det har för betydelse.
Problematiskt om beslutsfattarna normaliserar rasism
Att högt uppsatta politiker uttalar sig rasistiskt i Finland är ett problem som direkt speglar sig till skolvärlden, säger Gunilla Holm.
– Det är väldigt problematiskt när vi har samhällsledare som uttalar sig rasistiskt, för det normaliserar rasism.
Diskussionen för samtidigt med sig något gott, tror Holm.
– Nu när medierna har tagit tag i och protesterat mot rasistiska uttalanden så visar det också eleverna att det är viktigt att ta tag i det, att man ska ingripa och att alla måste delta i det antirasistiska arbetet, säger Gunilla Holm till Svenska Yle.
Artikeln har kompletterats med forskningsprofessor Gunilla Holms svar den 7.9.2025 kl. 17.21.