BRYSSEL EU har i dag lanserat ett nytt finansieringsverktyg på 28 miljarder euro för att stötta östliga gränsregioner som drabbats ekonomiskt av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Satsningen ska under de närmaste två åren mobilisera lån och rådgivning till nio medlemsländer med särskilt fokus på säkerhet, ekonomisk återhämtning och investeringar.
Initiativet riktar sig till Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien, det vill säga länder vars östliga regioner påverkats direkt av krigets ekonomiska och geopolitiska följder.
Det nya verktyget ska bidra till att minska investeringsgapet i områden där osäkerhet, handelsstörningar och stigande kostnader bromsat tillväxten.
Verktyget gör det möjligt att erbjuda lån till medlemsländerna på förmånligare villkor, i kombination med EU:s sammanhållningsfonder.
Bland finansiärerna finns Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Nordiska investeringsbanken och Europarådets utvecklingsbank samt nationella och regionala banker.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonar gränssamhällenas betydelse för Europas säkerhet och de utmaningar regionerna står inför.
– Utöver den psykologiska påverkan som närheten till kriget innebär har Rysslands invasion slitit isär samhällen.
– Ekonomier, jobb och infrastruktur har påverkats, transporter och turism har störts och människor får handskas med risker som instrumentaliserad migration och drönarincidenter, sa von der Leyen vid en presskonferens.
Strand välkomnar satsningen
Europaminister Joakim Strand (SFP) välkomnar initiativet att stärka gränsregionerna:
– Det är positivt att man fokuserar på de här frågorna, eftersom det som stärker de östliga gränsregionerna som helhet förstås också stärker Finland, sa Strand till Svenska Yle i Bryssel i samband med lanseringen.
Strand understryker att Finland som nettobetalare i EU inte har samma behov av att använda det nya verktyget som kohesionsländerna, som får mer i EU-bidrag än vad de betalar till EU-budgeten:
– Vi får se när vi får mer konkret information vad det betyder för Finland. Men man måste komma ihåg att olika länder i Europa stärker sin försvarssäkerhet, sin försvarsindustri och förstås sin konkurrenskraft, som är grunden till allt, vilket också stärker Finland.
Verktyget är bara ett av de redskap EU kan använda för att stödja östliga gränsregioner.
Strand pekar också på betydelsen av EU:s nya långtidsbudget, där kommissionen lovat Finland extra medel med hänvisning till det försämrade säkerhetsläget.
– I det grundförslag som kom från kommissionen finns redan en miljard euro öronmärkt för sådant som är kopplat till gränsen och inre säkerhet som är till direkt nytta för Finland och gränsregionerna.
Strand betonar att krigets effekter märks i hela landet, inte bara i östra delarna.
– Hamnen i Karleby har tappat en väsentlig del av sin omsättning när transittrafiken tog slut. Finland har också tappat sin position som ett nav mot Asien eftersom det ryska luftrummet är stängt.
Svagare utveckling i öst
Sedan 2022 har medlemsländerna vid EU:s östra yttre gräns haft en svagare ekonomisk utveckling än övriga unionen.
Den genomsnittliga tillväxten låg åren 2022-2023 omkring 1,9 procentenheter under EU-prognosen med en inflation som var omkring 3,7 procentenheter högre än EU-genomsnittet.
Handelsrelationernas sammanbrott med Ryssland har fördjupat problemen. Före kriget stod Ryssland för över 30 procent av Litauens maskinexport, mer än 40 procent av Lettlands livsmedelsexport och omkring 50 procent av Finlands virkesimport.
Skärpta sanktioner och gränskontroller har kraftigt reducerat flödena och slagit mot näringslivet i gränsregionerna.
Effekterna märks också i andra sektorer som turism. Antalet övernattningar i de mest drabbade områdena har minskat med upp till en tredjedel. Den höga inflationen förklaras delvis av att många regioner tidigare varit beroende av rysk olja och gas.
Utöver lånefinansiering ska det nya verktyget erbjuda samordnad rådgivning till offentliga och privata aktörer, inklusive regionala och lokala myndigheter. Målet är att underlätta tillgången till kapital och bana väg för nya investeringsprojekt.
Samtidigt utreder EU-kommissionen möjligheten att justera reglerna för statsstöd för att bättre möta östgränsregionernas särskilda utmaningar.