FREDERICKSBURG Vårens tredje dag med högsommarvärme är här. Det är 29 grader och full fart på bensinstationerna på den pendlartunga orten en timme utanför huvudstaden Washington DC.
Emilia O'Driscoll tankar för tio dollar, alltså ungefär 8,70 euro, precis som hon har fått göra varje vecka en längre tid.
– Med de höga bränslekostnaderna har jag aldrig så mycket pengar över för att tanka, utan får skrapa ihop tio dollar med några dagars mellanrum, det suger.
Sedan USA och Israel anföll Iran för snart två veckor sedan har priset på bränsle ökat med 20 procent på nationell nivå i USA och ligger nu på cirka 3,50 dollar för en gallon, alltså 50 cent mer än före kriget.
Prisökningen beror på att oljan blivit dyrare på grund av riskerna med kriget och Irans beslut att stänga Hormuzsundet, där 20 procent av världens olja vanligen passerar.
USA:s president Donald Trump har varnat amerikanerna för att bränslepriserna kommer att stiga i och med kriget, men samtidigt sagt att de inte ökat så mycket som han tänkt sig.
Han har också sagt att det höga oljepriset gynnar USA, i egenskap av världens största oljeproducent.
– När priset går upp tjänar vi en massa pengar.
Men vid bensinstationerna i Fredericksburg delar man inte glädjen. Priserna har varit höga redan en längre tid, trots att de ökat ytterligare under de senaste veckorna.
För Lashawn Broone har kostnaden för en full tank ökat från 65 till 85 dollar, alltså något mellan 56 och 74 euro, sedan hon skaffade sin bil för ett år sedan.
– Jag överväger att byta till en mindre personbil för att det är så dyrt att tanka den här.
Amerikanerna kluvna över kriget i Iran
Bryan Marshall hoppar ur sin stora pickup med V8-motor.
Hans strategi är vanligen att fylla hela tanken för att slippa tänka på det. Men nu tankar han bara för 20 dollar, eller drygt 17 euro.
– Om priset stiger till 6–7 dollar per gallon (1,40–1,70 euro per liter) får jag gå, säger han lite skämtsamt.
Marshall ser kopplingen mellan kriget och bränslepriserna och ogillar att människor dödas.
Trots det konstaterar han att krig ibland kan behövas.
– Jag önskar att det skulle finnas ett fredligt sätt att lösa det hela, men sett till hur den diktatoriska regimen behandlade sina invånare måste något göras.
I allmänhet verkar stödet för kriget i Iran ha ökat en aning i USA sedan dess första dagar, trots att majoriteten anser att målen med det inte är tillräckligt tydliga.
Enligt en färsk opinionsmätning som Washington Post gjort stöder 42 procent kriget, medan 40 procent motsätter sig det och 17 procent är osäkra. Andra mätningar visar att strax över hälften av amerikanerna motsätter sig kriget.
Demokrater arga på Trump
I centrum av staden Fredericksburg, en historisk stad med omkring 30 000 invånare, röstar majoriteten på Demokraterna.
26-åriga Carter Mitchell, som studerar bevarande av gamla byggnader och kulturmiljöer i staden, är inget undantag.
– Jag tycker att regimen i Iran var problematisk, men jag tycker samtidigt att det fanns andra sätt att påverka den än genom direkta attacker och att oskyldiga människor drabbas.
Han säger att det för hans del bara handlar om några extra dollar vid bränslepumpen.
– Det är inte idealt, men det kan inte hjälpas.
Benita Anderson, som har dansk släkt, är arg på världsläget och ”allting som Donald Trump gör”.
– USA har tappat riktning och sin roll i världen som en beskyddare och trygg hamn. Vi är en skamfläck.
Hon säger att hon har märkt av konsekvenserna av kriget på bensinstationen, men att det inte går att jämföra med vad människorna i Mellanöstern utsätts för.
”Trump har inte hållit sina löften”
Imran Mani tankar sin bil. Dollarbeloppet på skärmen ökar i snabb takt. Att tanka fullt kostar 80 dollar, strax under 70 euro.
– Vi har inget val, suckar han.
Han säger att han jobbar lika mycket som innan och får samma lön, men pengarna räcker inte lika långt längre i och med de höga bränslepriserna.
I området kring Fredericksburg är fördelningen betydligt jämnare mellan Demokrater och Republikaner än inne i centrum.
Mani röstade på Donald Trump i presidentvalet 2024 för att Trump lovade saker som lät bra, som sänkta bränslepriser.
– Han har inte uppfyllt några av sina löften. Det känns som att jag har slängt bort min röst.
Mani säger att allting bara är politik. Ingen han känner stöder kriget.
– Trump sa att han skulle stoppa krigen i andra länder, men nu för han själv krig och använder en massa av våra skattemedel till det.
Enligt tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS) kostade krigets första 100 timmar USA 3,7 miljarder dollar. Alltså 3,2 miljarder euro.
Tidningen New York Times rapporterar att Pentagon uppgett för kongressen att den första veckan kostade 11,4 miljarder dollar, eller 9,9 miljarder euro.