Till skillnad från många av sina studiekompisar blir Sofia Vaahtera och Adele Vuollo läkare både på svenska och på finska.
De studerar medicin vid Åbo universitet och finns bland de sextio studenter som blivit antagna till en utbildningslinje med syftet att förstärka blivande läkares och tandläkares svenska.
– Man borde få vård på sitt modersmål, det kan vara svårt att uttrycka sig på ett annat språk. Språket ska man inte behöva tänka på om man är allvarligt sjuk, säger Adele Vuollo.
Under uppväxten i Korsholm insåg Vuollo att det finns många som inte kan finska. Hon har själv gått en del av sin skolgång på svenska och ville upprätthålla språket genom den tvåspråkiga läkarutbildningen.
Sofia Vaahtera är uppvuxen i finskspråkiga Ylivieska. Hon hade ganska goda kunskaper i svenska då hon började läkarstudierna, men nu har speciellt de muntliga färdigheterna blivit bättre.
Det går att gå igenom läkarutbildningen utan att behöva använda svenska så mycket.
Sofia Vaahtera, läkarstuderande
Vaahtera är inne på det tredje året av studier och har redan hunnit jobba med klienter, också svenskspråkiga.
– Det gör skillnad att jag kan tala svenska med dem. Kommunikationen blir lättare och mer nyanserad. Det är givande att kunna använda många språk, säger Sofia Vaahtera.
Motivationen att lära sig svenska finns, men inte stödet
Sofia Vaahtera och Adele Vuollo tror att de flesta vet om att Egentliga Finlands välfärdsområde är tvåspråkigt och att många verkligen behöver vård på svenska.
Men för många läkarstuderande kan det vara svårt att förvandla en svag skolsvenska till ett arbetsspråk. Flera av studiekompisarna vill nämligen lära sig svenska men utbildningens enstaka språkkurser räcker inte, säger Vaahtera.
– Språkkunskaperna kan vara så låga att det känns omöjligt att prata svenska. Det behövs mer hjälp att lära sig svenska på universitetet, säger Vaahtera.
Vaahtera föreslår att införa fler kurser i svenska och seminarier där patienter berättar för läkarstudenter hur det känns att inte få vård på sitt modersmål.
– Nu går det att ta sig igenom läkarutbildningen utan att behöva använda svenska så mycket. Kanske kunde man satsa på att alla ska träffa en svenskspråkig patient, säger Vaahtera.
Adele Vuollo tycker det är synd att det finns brister i svenskkunskaperna i vården. Hon är ändå glad för att den svenskspråkiga linjen har startats och att många vill gå den.
Språkkunskaper underlättar också läkarens vardag
Den tvåspråkiga läkarlinjen är ett samarbete mellan Åbo universitet och Åbo Akademi. Satsningen är ett försök att åtgärda bristen på tvåspråkig vårdpersonal.
Då linjen startade för tre år sedan anade inte Malin Åkerfelt, koordinator vid Åbo Akademi, och Janek Frantzén, ansvarsperson vid Åbo universitet, att intresset skulle vara så stort. Varje år växer antalet sökande och alla ryms inte på linjens tjugo platser.
Där fallerar skolsystemet lite, eleverna vågar inte prata svenska.
Malin Åkerfelt, universitetslektor i biomedicin vid Åbo Akademi
Linjen är ett komplement till den svenskspråkiga läkarutbildningen vid Helsingfors universitet som årligen tar in trettio studenter. Nu får nästan dubbelt fler studera medicin på svenska årligen.
Det betyder att fler får vård på svenska i framtiden, men också att läkarnas jobb blir lättare, säger Janek Frantzén.
– Jobbet är krävande och nya läkare är väldigt belastade. Alla gör sitt bästa då någon behöver vård på svenska, men det kan lätt bli fel om läkaren inte kan språket. Vi tar bort ett element som nyutexaminerade spänner sig för, säger Janek Frantzén.
Satsningen är ändå väldigt dyr och skulle inte vara möjlig utan finansiering av Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet, säger Frantzén. Förutom lärare från Åbo universitet och Åbo Akademi, fungerar svenskspråkiga studenter som språktutorer för läkarstudenterna.
Den svenskspråkiga läkarlinjen är uppbyggd uttryckligen för studenter som inte har svenska som modersmål. Grunderna i svenska ska ändå vara goda, till exempel har flera gått språkbad eller lärt sig svenska via värnplikten.
Speciellt de skriftliga kunskaperna är redan bra, men på linjen sporras de till att använda språket, säger Malin Åkerfelt.
– Där fallerar skolsystemet lite, eleverna vågar inte prata svenska. När de här studenterna är färdiga kommer de att vara riktigt duktiga på att ge vård på svenska, säger Malin Åkerfelt.
Vi vill lyfta fram berättelser om hopp, lösningar, gemenskap och framtidstro – från hela Finland. Har du varit med om något som kan inge hopp eller inspirera andra? Vi kommer att kontakta en del av dem som har skickat in svar.