Vasa satsar mer pengar på herridrott än damidrott – tränare: ”Frågan är fortsättningsvis hur högt damidrott värderas”

Trots att VPS herrlag och Vasa IFK:s damlag spelar på högsta nivån i respektive gren får herrlaget betydligt större marknadsförings­bidrag från Vasa stad.

Spelare i Vasa IFK tränar.
Vasa IFK:s damer har spelat en säsong i högsta serien och fortsätter med det under den här säsongen. Men ändå får de inte lika stort marknadsföringsbidrag som VPS herrlag. Arkivbild från en träning hösten 2024. Bild: Carl-Magnus Långkvist/ Yle

Samma idrott och samma nivå – men ändå olika stora marknadsföringsbidrag. Så fördelade Vasa stad årets marknadsföringsbidrag till idrottslagen.

VPS herrar får 21 000 euro och Vasa IFK:s damer får 15 000 euro. Pengarna ska ge mer synlighet för Vasa stad – inte bara på fotbollsplan utan också i olika medier. Vasa Sports herrar får 16 000 euro i marknadsföringsbidrag, trots att hockeylaget lämnade in ansökan för sent och att man inte uppfyllde hela marknadsföringsavtalet under fjolåret.

Tomi Kärkkäinen som är huvudtränare för Vasa IFK:s representationslag i damfotbollen är nöjd att laget får 15 000 euro, men ställer sig ändå frågande till fördelningen av pengarna.

– Frågan är fortsättningsvis hur högt damidrott värderas? Vi spelar i den högsta serien. Det är idrottare som sysslar med riktig idrott. Jag efterlyser förståelse och uppskattning, säger Kärkkäinen.

Personporträtt på man i medelåldern, han bär glasögon, ler och ser in i kameran. På hans mörkblå jacka finns Vasa IFK:s logo.
Tomi Kärkkäinen efterlyser förståelse och uppskattning för damidrotten. Arkivbild. Bild: Moa Mattfolk / Yle

Kriterierna bygger på synlighet

Skillnaden bottnar i de kriterier som staden tog fram 2020 för hur pengarna ska fördelas när det gäller just marknadsföringssamarbete med idrottslag. En av de stora kriterierna är synlighet.

– Tyvärr är det så att människor ser mer på herrsport. Publiken och följarna i sociala medier är mindre i damidrotten. När vi tänker på kriterien synlighet måste det också synas i pengar, säger Leena Forsén, marknadsförings- och kommunikationsdirektör på Vasa stad.

Men det kan bli ändring på kriterierna, och det redan nästa år. När stadsstyrelsen beslutade om årets marknadsföringsbidrag till idrottslagen tog styrelseordförande Jasmin Granholm (SDP) upp frågan till diskussion om att kriterierna borde ändras till nästa år. Granholm säger att hon fick medhåll av hela stadsstyrelsen.

– Vi behöver se över de kriterier som styr stadens marknadsföringssamarbeten så att det bättre speglar dagens verklighet, också ur ett jämställdhetsperspektiv, säger Granholm.

Jasmin Granholm, stadsstyrelseordförande i Vasa.
Enligt Jasmin Granholm ligger det absolut i stadens intresse att öka synligheten för damidrotten. Arkivbild. Bild: Yle / Joni Kyheröinen

Uppmaning om att följa damidrotten också

Vad gäller Tomi Kärkkäinens hälsning till staden om hur högt damidrotten värderas betonar både Leena Forsén och Jasmin Granholm att staden uppskattar damidrotten.

– Det är absolut i stadens intresse att vi tittar på hur damidrotten utvecklas här och får bättre synlighet, säger Granholm.

– Det här handlar inte om att vi inte skulle uppskatta dem. Än så länge är en av kriterierna synlighet, men det kanske ändras till nästa år, säger Forsén.

Kvinna med blont hår, rosa halsduk och rosa dunjacka tittar mot en suddig kvinna i förgrunden.
Leena Forsén anser att synligheten för damidrotten är en större fråga som ligger på hela samhället. Hur mycket vi följer med damfotboll till exempel och hur företagen sponsorerar lagen. Bild: Sofi Nordmyr / Yle

Även om de inte har lika många följare på sociala medier eller lika många som ser deras matcher - kunde ett större marknadsföringsbidrag från staden öka synligheten?

– Det kan det. Och det är också en större fråga för hela samhället att vi som Vasabor ska gå och se på lika mycket damfotboll som herrfotboll till exempel. Också hur media lyfter fram det och hur företag sponsorerar lagen. Vi kan ta våra barn till VIFK:s matcher lika mycket som till VPS matcher. Vi alla borde tänka på hur vi kan göra något åt saken, säger Forsén.