Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i Sverige kom förra veckan med nya etiska riktlinjer: Barn som föds före graviditetsvecka 23 ska få lindrande, inte livsuppehållande, vård.
Lindrande vård betyder att målet inte är att förlänga eller rädda patientens liv.
Tidigare kunde vissa sjukhus försöka rädda även barn födda i vecka 22 eller vecka 21.
Anna Axelin är professor i vårdvetenskap vid Åbo universitet. Hon har forskat vid Uppsala universitet, där man har gjort framsteg i vården av barn födda i vecka 22.
– Jag blev lite förvånad över att man tagit ett sådant radikalt beslut, säger hon.
Smer motiverar riktlinjerna med att vården av prematurbarn hittills har varit ojämlik. Vården av barn födda i vecka 22 har varierat från enhet till enhet, beroende på personalens kunnande.
Dessutom kommer vård av barn födda i vecka 22 inte med några garantier. Om barnet överlever finns det en stor risk för utmaningar senare i livet.
Axelin har förståelse för att vård av så tidigt födda barn är mycket krävande.
– Men jag är inte helt säker på att det motiverar en så drastisk gränsdragning.
Enligt Smers riktlinjer borde föräldrarnas åsikt väga starkt när avgörande vårdbeslut fattas.
Så här ser det ut i Finland
I Finland brukar man generellt ge aktiv livsuppehållande vård till alla barn som föds i vecka 23 eller senare.
Att föda barn så tidigt i graviditeten är ovanligt.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) föddes 18 barn i vecka 22 mellan 2022 och 2024 i Finland. Tio fick aktiv vård och fyra överlevde.
Att det är så ovanligt kan enligt Axelin göra att Finland har liknande utmaningar som Sverige: vilken vård barnet får beror på vilket sjukhus och vilken personal som finns just då.
Det kan skapa risk för ojämlik vård.
– Jag tror att det kan finnas skillnader i personalens kompetens.
– Jag kan tänka mig att det till och med kan variera beroende på om man föder på dagen eller natten.
Axelin betonar vikten av tydlig kommunikation mellan sjukhuspersonal och föräldrar.
– Föräldrar vill ha realistisk information om barnets chanser att överleva och eventuella komplikationer i framtiden.
Vården av prematurbarn senare i livet måste också utvecklas, menar Axelin. Hon efterlyser en vård som stöder hela familjen i åtminstone 18 år. Man måste också beakta att prematurbarnet kan ha särskilda behov i vuxen ålder.
– Det handlar inte bara om den första tiden i intensivvårdsavdelningen för nyfödda.